Ny information från brottsutredningen i Chile om internationella adoptioner
I Chile pågår en brottsutredning som omfattar internationella adoptioner till ett antal länder under 70-, 80- och 90-talet. Brottsrubriceringen är bortförande av barn och oegentligheter i adoption. I november 2018 skickade MFoF ett antal frågeställningar till utredningen som vi nu har fått svar på. Här publicerar vi dessa svar, samt sammanfattad övrig ny information från utredningen.
Hur fortskrider utredningen?
Svar från utredningen: Allmänt sett har utredningen gått avsevärt framåt sedan den inleddes. Det har emellertid inte varit en lätt uppgift att historiskt rekonstruera vad som hänt under fyra årtionden. Vi har redan mer än 200 anmälningar i detta ämne. Huvudsakligen kommer de från biologiska mödrar, andra släktingar och från de adopterade själva.
Hur många adopterade är totalt berörda, och hur många av dem kommer från Sverige?
Svar från utredningen: Antalet fall som för närvarande har systematiserats och lagts in i den databas man håller på att bygga upp består av 3 205 registreringar av barn som lämnat landet i syfte att adopteras. Med detta sagt har vi fortfarande registreringar som ska läggas in, något som kan föra med sig att nämnda antal skulle kunna öka till inte mindre än 8 000 barn som lämnat landet i syfte att adopteras.
Vad gäller Sverige finns det för närvarande registrerat att 630 barn rest till landet i fråga i syfte att adopteras varav till dags dato 615 gjort det genom Adoptionscentrum. Nämnda siffror är emellertid provisoriska eftersom vi fortfarande har uppgifter som inte har behandlats och lagts in i vår databas.
Vi kan inte för närvarande fastställa att det förekom oegentligheter i alla de processer som ledde till att barn lämnade landet i syfte att adopteras. Man har emellertid konstaterat att det finns förfaranden och beteendemönster som de facto visar på att det finns ett avsevärt antal fall där det faktiskt har förekommit olika former av oegentligheter när det gäller förmedlingen av barn fram till dess de lämnade landet.
Hur kommer de som skickat in handlingar få besked om de ingår i utredningen eller inte? Kommer enskilda adopterade att genom utredningen få klarhet i om den egna adoptionen?
Svar från utredningen: Eftersom en stor mängd information har inhämtats hitintills och även förväntas insamlas framöver arbetar vi med att ta fram ett formulär för att lägga in bakgrundsinformation från utlandet. Det är nödvändigt att kunna skilja mellan dem som vill bidra med dokument från sin adoptionsprocess för att få veta om det förekommit oegentligheter eller inte i deras respektive processer och dem som dessutom har för avsikt att söka sitt ursprung.
Så som kommenterats vid ett tidigare tillfälle kan inte de som inte har personuppgifter som adopterade i Chile räkna med att ha en faktisk möjlighet att få tillgång till de minimiuppgifter som behövs för att delta i Senames program för dem som söker sitt ursprung. Den databas som nu är under uppbyggnad kommer emellertid att utgöra den huvudsakliga källan till sådan information som utgör underlag när det gäller det programmet. Vad gäller ovanstående håller vi på att arbeta med den samordning som behövs för att en behörig institution ska kunna åta sig denna uppgift.
På grund av arbetssättet är det tyvärr inte möjligt att lägga märke till om oegentligheter förekommer i adoptionsprocesserna bara genom att läsa bakgrundsinformationen. Därför måste informationen samköras med de anmälningar som gjorts av de biologiska familjerna.
Kan man säga något om situationen för mödrar som söker sina barn (hur många rör det sig om, vilket stöd får de)?
Svar från utredningen: När det gäller mödrar som söker efter sina barn eller andra släktingar som söker efter dem så finns det för närvarande från statens sida inte något program för särskilt stöd. De har bara tagits emot av civilsamhällesorganisationer som arbetar med frågan, till exempel ”Hijos y Madres del Silencio” och ”ONG Nos Buscamos”. Man håller dock på att undersöka om det finns möjligheter att skapa andra alternativ som de skulle kunna hänvisas till.
Hur ser den fortsatta processen ut?
Svar från utredningen: Beträffande själva utredningen är det inte möjligt att i förväg fastställa hur den kommer att utvecklas och vilka följder den får eftersom man hitintills i vårt land inte har utrett ett liknande brott vare sig inom domstolsväsendet eller polisen. Det närmaste man kan finna är utredningar beträffande kränkningar av de mänskliga rättigheterna i samband med politiskt våld.
Finns någon yttre tidsgräns för utredningen?
Svar från utredningen: Själva utredningen har inte något slutdatum men vi hoppas emellertid att kunna koncentrera vårt arbete till de kommande 2 åren.
Övrig information i svaret från utredningen
Förutom svaren på ovan angivna frågor uppger utredningen även att det i bakgrundsinformationen för flertalet adoptionsprocesser finns faktorer som kan peka på oegentligheter. Som exempel anger utredningen handläggningstider för adoptionsärenden, som i många fall visat sig vara betydligt kortare än vad den juridiska handläggningstiden borde ha varit i Chile.
Utredningen har kunnat fastställa handläggningstiden för ungefär hälften av de 630 svenska registrerade ärendena. Av dessa har nästan samtliga kortare handläggningstid än förväntat. Tiden varierar från bara några dagar upp till mer än 90 dagar i ett fåtal fall. Den juridiska handläggningstiden i Chile bör vara minst ca 4 månader om ingen motpart finns.
Till sitt svar har utredningen också bifogat ett utdrag från en rapport som gavs ut i september 2018. Den redovisar i allmänna termer de delresultat som utredningen erhållit hittills.
Kontakt
Ledning och verksamhetsstöd
Per Sundberg
Kommunikationsstrateg (press- och mediakontakt)
Telefon: 010-190 10 89
E-post: per.sundberg@mfof.se
Uppdaterad senast