Ja.

Uppgifter om halvsyskon, förälders nya partner och partners barn i socialregistret omfattas av sekretess enligt 26 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (OSL). En tillämplig sekretessbrytande bestämmelse krävs för att uppgifterna ska kunna inhämtas och lämnas ut.

Den sekretessbrytande bestämmelsen i 10 kap. 28 § OSL stadgar att sekretess inte hindrar att en uppgift lämnas till en annan myndighet om uppgiftsskyldighet följer av lag eller ordning. Socialnämnden är enligt 6 kap. 19 och 20 §§ föräldrabalken (FB) skyldig att till rätten lämna sådana upplysningar som kan ha betydelse för bedömningen i frågan om vårdnad, boende eller umgänge, om nämnden har tillgång till uppgifterna. En förutsättning för att sekretessen för utlämnande ska kunna brytas är således att uppgifterna bedöms kunna ha betydelse i frågan om vårdnad, boende eller umgänge.

I bedömningen om uppgifterna kan ha betydelse i frågan ska principen om barnets bästa beaktas. I det här aktuella fallet är det barnet som upplysningarna eller utredningen ursprungligen gäller som bedömningen av barnets bästa avser. Hur principen om barnets bästa ska tillgodoses och tillämpas går inte att klarlägga generellt utan ska avgöras i varje enskilt fall utifrån en bedömning av de individuella förhållandena. I 6 kap. 2 a § FB anges att barnets bästa ska vara avgörande för alla frågor om vårdnad, boende och umgänge och att det vid bedömningen av vad som är bäst för barnet särskilt avseende ska fästas vid risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa. Vad som sägs i bestämmelsen utgör inte en uttömmande uppräkning. Bedömningen ska bygga på kunskap och beprövad erfarenhet i kombination med att barnet självt får komma till tals. Hänsyn ska tas till allt som rör barnets fysiska och psykiska välbefinnande och utveckling. Så långt det är möjligt bör såväl kortsiktiga som långsiktiga effekter för barnet beaktas. Den uppräkning av barnets grundläggande rättigheter som görs i 6 kap. 1 § FB kan tjäna som stöd. I den bestämmelsen stadgas att ett barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran och ska behandlas med aktning för sin person och egenart. Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling får inte förekomma.

Utlämnandet av uppgifter ur socialregistret om halvsyskon, förälders nya partner eller partners barn i upplysning eller utredning till rätten måste således kunna motiveras med att uppgifterna bedöms ha betydelse i frågan om ett barns vårdnad, boende eller umgänge och att det är det bästa för det barn som upplysningen eller utredningen ursprungligen gäller att dessa uppgifter lämnas ut.

Socialnämnden utför en personuppgiftsbehandling när den samlar in personuppgifter från socialregistret och när den överlämnar dessa personuppgifter efter domstolens begäran om upplysning eller utredning. Den registrerade, dvs den som uppgifterna avser, har enligt artikel 14 dataskyddsförordningen (GDPR) som huvudregel rätt att få information när dennes personuppgifter behandlas, vilket bl.a. innefattar information om vilken kategori av personuppgifter som behandlas samt ändamålet med behandlingen. Enligt 5 kap. 1 § lag (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (dataskyddslagen) är uppgifter som omfattas av sekretess undantagna från informationsskyldigheten, t.ex. uppgifter inom socialtjänsten om enskilds personliga förhållanden som omfattas av sekretess enligt 26 kap. 1 § OSL. Personuppgiftsansvarig är den nämnd inom kommunen där uppgifterna finns och vägledning i hur personuppgifterna ska hanteras i förhållande till sekretessen kan erhållas från den funktion som personuppgiftsansvarig hänvisar till, t.ex. dataskyddsombud inom kommunen.

Om uppgifterna i fråga redan finns hos socialnämnden, till exempel för att de inhämtats eller lämnats i samband med en barnavårdsutredning enligt 11 kap. 1 § socialtjänstlagen (SOL), krävs inte samtycke från vårdnadshavaren för halvsyskon och partners barn för att uppgifter ska kunna lämnas till domstolen enligt 6 kap. 19 eller 20 §§ FB. Finns uppgifterna hos en annan socialnämnd kan de inhämtas och tas in i utredningen inom ramen för vad som anges i 6 kap. 20 b § FB.