Kan socialnämnden eller en enskild tjänsteman lämna uppgifter till en allmän domstol i ett pågående mål om vårdnad eller umgänge med barn, trots att ett förordnande från domstolen saknas eller att utredningen redan avslutats och inlämnats till domstolen?

 Ja, socialnämnden kan det, men det är inte tillåtet att en enskild tjänsteman gör det.

Av 5 kap 2 § socialtjänstförordningen (2001:937), SoF, framgår att om socialnämnden får veta att någon åtgärd behöver vidtas i fråga om vårdnad, umgänge eller förmyndarskap för ett barn ska nämnden göra en framställning eller ansökan om det hos den domstol till vilket ärendet hör.

Justitieombudsmannen (JO) har i ett flertal beslut angett att en socialnämnd med stöd av denna bestämmelse kan lämna uppgifter till domstolen som nämnden anser ha betydelse för prövningen av ett mål om vårdnad eller umgänge trots att domstolen inte har begärt ett yttrande (JO:s beslut den 16 oktober 1997 i ärende 3825-1996, JO:s ämbetsberättelse 2000/2001 s 325 ff och s 329 f samt 2015/16 s 469 ff).

JO har även uttalat att bestämmelsen torde innebära att socialnämnden har författningsstöd enligt 10 kap 28 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, för att lämna uppgifterna även om de omfattas av sekretess enligt 26 kap 1 § OSL.

JO har särskilt hänvisat till att ett sådant yttrande från socialnämnden, enligt 11 kap 8 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL, måste kommuniceras med de som berörs innan det lämnas till domstolen.

Det bör påpekas att 5 kap 2 § SoF bara omfattar åtgärder som avser vårdnad och umgänge, inte barns boende.

JO har i de ovan nämnda besluten även uttalat att det inte är tillåtet för enskilda tjänstemän att lämna sådana uppgifter.

Det är MFoF:s uppfattning att en enskild tjänsteman inte heller kan lämna ett yttrande efter delegation från nämnden då uppgiften inte kan delegeras enligt 10 kap 5 § SoL.