Beardslee's familjeintervention/Family Talk/Family Talk

Programmets upplägg

Beardslee riktar sig till familjer med barn i åldern 8-15 år där föräldrar har psykisk ohälsa/beroendeproblematik/cancer, men används även i åldersspannet 5-18 år. Metoden syftar till riskprevention, vilket innebär att barnen i de familjer som metoden riktar sig till inte behöver ha utvecklat några symtom eller ha några uttalade problem för att delta i interventionen. Interventionens huvudsyfte är att främja barns utveckling och förebygga psykisk ohälsa och problem hos barn. Detta görs genom att öppna upp kommunikationen kring förälderns psykiska ohälsa eller andra problem samt stödja föräldrarna i deras föräldrafunktion.

Interventionen består av fem möten och normalt två uppföljningsträffar. Vid behov kan träffarna utökas. Under de två första träffarna deltar enbart föräldrarna. Vid den tredje träffen intervjuas varje barn individuellt i syfte att kartlägga vilka risk- och skyddsfaktorer som kan identifieras hos barnen och för att lyssna på barnens upplevelser och frågor runt förälderns sjukdom. Under det fjärde mötet deltar enbart föräldrarna som får feedback från barnträffen och familjesamtalet planeras så detaljerat som möjligt. Under det femte och sista mötet är hela familjen samlad där föräldrarna själva berättar i möjligaste mån om sjukdomen.

Programmet erbjuds i dagsläget inte digitalt. Det är möjligt att utbilda sig i programmet i Sverige.

Metoden innehåller element från olika teoribildningar, exempelvis med dialogiska och narrativa inslag samt psykoedukation (pedagogisk teori). Inga anpassningar av programmets information och material har gjorts.

Nivå på programmet

Selektiv

Komponenter

Komponenter som Beardslee beaktar är:

• Byggande av relation
• Aktivt lyssnande
• Färdigheter för föräldrarna själva

Vilka kan använda sig av programmet?

Beardslee kan användas inom verksamheter såsom vuxenpsykiatri och socialtjänst. Metoden har även använts inom palliativa enheter.

Uppföljning och utvärderingar

En månad efter familjemötet sker en första uppföljningsträff, följt av en andra uppföljningsträff efter ytterligare sex månader. Under den första återträffen deltar oftast inte barnen, dock får familjen bestämma själv vilka som deltar och det händer ganska ofta att tonåringar deltar. Vid den första återträffen diskuteras huruvida föräldrarna uppfattar att målen med interventionen har uppnåtts, hur de olika familjemedlemmarna har det och om det behövs något extra stöd för barnen eller för föräldrarna i sin föräldraroll. Vid den andra återträffen diskuteras hur de mål familjen uppnått har kunnat vidmakthållas och utvecklas eller om ytterligare stöd krävs för familjen.

Programmet har utvärderats i randomiserade kontrollerade studier (RCT) i Finland och Grekland samt i USA. Programmet har omnämnts i två systematiska översikter.

RCT-studien i Finland respektive Grekland jämförde föräldrar som tillsammans med sina barn deltog i Beardslee 6-8 gånger med föräldrar utan barn som deltog 2-3 gånger i Föra barnen på tal (Let´s talk about children). Deltagande föräldrar var få och samtliga hade depression och barn i åldern 8-16 år. I båda grupperna sågs förbättringar av bland annat föräldrars depression och föräldraförmåga såväl som förbättringar av barnens socioemotionella problem fyra månader efteråt och till viss del vid 1,5 års uppföljning. I en icke-randomiserad svensk studie fann man liknande resultat bland både de som deltagit i Beardslee 6-8 gånger och de som deltagit 1-2 gånger i Föra barnen på tal (Let´s talk about children).

I RCT-studierna i USA undersöktes programmets effekt jämfört med en intervention i föreläsningsform i familjer där den ena föräldern hade en depression. Bland de föräldrar som deltog i Beardslee stärktes deras attityder, beteende och förmåga att kommunicera med sina barn och barnens förståelsen för förälderns psykiska problem ökade på lång sikt jämfört med kontrollgruppen.

En irländsk RCT-studie jämförde programmet med TAU (treatment as usual). 55 familjer fick Beardslees, 28 familjer TAU. Förälderns diagnoser omfattade ångest/depression, psykos, bipolärt syndrom, personlighetsstörning, PTSD. Man gjorde även en kostnadsanalys. Resultaten visade signifikant förbättring i familjefunktion och barnens beteende i sex månaders uppföljning, måttlig effect size.

Programmet har måttligt stark påvisad effekt enligt finska Kasvun tuki Länk till annan webbplats.(Tidig insats)

Programmet bedöms sakna evidens för föräldrar med barn i åldern 0-2 år (vilket är yngre än programmets egentliga målgrupp) enligt nordiska The First 1000 Days in the Nordic Countries (norden.org) Länk till annan webbplats.

Beardslee’s familjeintervention som ges på selektiv nivå när någon förälder har depression minskar symtom på depression hos barnen i samma utsträckning som ett kortare program baserat på samma grunder. Det går därför inte att bedöma metodens effekter jämfört med ingen intervention alls för att förebygga psykisk ohälsa hos barn enligt SBU. Se: Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn (sbu.se) Länk till annan webbplats.

Se även Metodguiden för socialt arbete: Beardslee's familjeintervention (socialstyrelsen.se) Länk till annan webbplats.

Svenska effektstudier på programmet

Wirehag Nordh, E-L., Grip, K., Thorvaldsson, V., Priebe, G., Afzelius, M. & Axberg, U. (2022). Preventive interventions for children of parents with depression, anxiety, or bipolar disorder: A quasi-experimental clinical trial. Acta Paediatr. 1-11. https://doi.org/10.1111/apa.16555 Länk till annan webbplats.

Övriga svenska studier

Pihkala, H. (2011). Beardslees preventiva familjeintervention för barn till föräldrar med psykisk sjukdom. Svenska familjers erfarenheter. Doktorsavhandling. Umeå universitet.

Pihkala, H., Dimova-Bränström, N. & Sandlund, M. (2017). Talking about parental substance abuse with children: eight families' experiences of Beardslee's family intervention. Nordic Journal of Psychiatry. 71:5, 395-401, DOI:10.1080/08039488.2017.1308009

Strand, J. & Meyersson, N. (2020). Parents with psychosis and their children: experiences of Beardslee’s intervention. International Journal of Mental Health Nursing.29, 912-920, DOI:10.1111/inm.12725

Strand, J. & Rudolfsson, L. (2017). A qualitative evaluation of professionals’ experiences of conducting Beardslee’s family intervention in families with parental psychosis, International Journal of Mental Health Promotion, 19:5, 289-300, DOI:10.1080/14623730.2017.1345690

Weber Falk, M., Eklund, R., Kreicbergs, U., Alvariza, A., & Lövgren, M. (2022). Breaking the silence about illness and death: Potential effects of a pilot study of the family talk intervention when a parent with dependent children receives specialized palliative home care. Palliative & supportive care, 20(4), 512–518. https://doi.org/10.1017/S1478951521001322 Länk till annan webbplats.

Internationella effektstudier på programmet

Beardslee, W.R., Wright, E.J., Gladstone, T.R. & Forbes, P. (2007). Long-term effects from a randomized trial of two public health preventive interventions for parental depression. J Fam Psychol. 21:703-13.

Beardslee, W.R., Versage, E.M.,Wright, E., Salt, P., Rothberg, P.C., Drezner, K. & Gladstone, T.(1997). Examination of preventive interventions for families with depression: Evidens of change. Development and Psychopathology, 9:109-30.

Beardslee, W.R., Hoke, L., Wheelock, I., Rothberg, P.C., van de Velde, P. & Swatling, S. (1992). Initial Findings on Preventive Intervention for Families with Parental Affective Disorders. American Journal of Psychiatry, 149:1335-40.

Giannakopoulos, G., Solantaus, T., Tzavara, C. & Kolaitis G. (2021). Mental health promotion and prevention interventions in families with parental depression: A randomized controlled trial. J Affective Disorders 278, 114-21.

Punamäki, R-L., Paavonen, J., Toikka, S. & Solantaus T. (2013). Effectiveness of preventive family intervention in improving cognitive attributions among children of depressed parents: A randomized study. J Fam Psychol 27:683-90.

Siegenthaler, E, Munder, T. & Egger, M. (2012). Effect of Preventive Interventions in Mentally Ill Parents on the Mental Health of the Offspring: Systematic Review and Meta-Analysis. Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, 51;1:8-17.

Thanhäuser, M. , Lemmer, G. , de Girolamo, G. & Christiansen, H. (2017). Do preventive interventions for children of mentally ill parents work? Results of a systematic review and meta-analysis. Current Opinion in Psychiatry, 30 (4), 283-299. doi: 10.1097/YCO.0000000000000342.