Pappa kom hem

Föräldrar med flyktingbakgrund med barn 0–18 år.

Utformning av programmet

Pappa kom hem riktar sig till föräldrar med flyktingbakgrund med barn i åldern 0–18 år. Syftet med programmet är att förändra attityder och öka förståelsen för vikten av en barnuppfostran fri från våld, ökad jämställdhet inom familjen och andra demokratiska grundstenar relaterade till föräldraskapet.

Pappa kom hem består av fem träffar där varje träff är mellan 1,5 timme och 3 timmar. Under träffarna behandlas ämnen såsom föräldrarollen, barnuppfostran, hemarbetet, parrelationer, hederskultur och våld i nära relationer. Träffarna skapar nätverk och stöd mellan föräldrar.

Träffarna erbjuds i dagsläget inte i digital form. Det är möjligt att utbilda sig i programmet i Sverige.

Programmet bygger både på forskning om hur pappagrupper förbättrar jämställdheten i familjen och på forskning som pekar på att ökad jämställdhet leder till minskat våld i nära relationer. En utgångspunkt i utformningen av programmet har varit kunskap om exempelvis barnuppfostran bland pappor och kunskaper kring hur ökat ansvarstagande för omsorgsarbete leder till bättre levnadsvillkor för barn.

Anpassningar av programmets information och material har inte gjorts. Däremot sker träffarna på deltagarnas modersmål och tolk finns tillgänglig.

Nivå på programmet

Selektiv.

Komponenter

Komponenter som Pappa kom hem beaktar är:

• Byggande av relation
• Gemensam lek
• Aktivt lyssnande
• Färdigheter för föräldrarna själva.

Vilka kan använda sig av programmet?

Pappa kom hem är möjlig att använda inom alla verksamheter som riktar sig till nyanlända pappor eller pappor med utomeuropeisk bakgrund. Kan användas exempelvis inom familjecentraler, språkcaféer, svenska för invandrare (SFI), mödravårdscentraler (MVC), barnavårdscentraler (BVC), socialtjänst eller studiecirklar.

Uppföljning och utvärderingar

Det är upp till varje anordnare att avgöra huruvida en uppföljning av föräldrars upplevelse av programmet ska ske eller inte, samt genom vilken metod. En vanligt förekommande metod bland till exempel kommuner är enkätundersökningar.

Uppföljningar visar att deltagarna har upplevt kunskapen/informationen i programmet som ett verktyg snarare än att de påtvingats en förändring eller en anpassning till rådande svenska normer kopplade till föräldraskap.

Programmet har inte utvärderats i en randomiserad kontrollerad studie (RCT) och finns därför inte med i en systematisk översikt.