Kognitiv Integrerad Behandling vid Barnmisshandel (KIBB)

Programmets upplägg

KIBB bedrivs i öppenvården med en träff i veckan om 1,5 timmar. Barn och föräldrar har varsin behandlare under delar av behandlingen. Varje session avslutas med att familjen är samlad. Den gemensamma tiden förlängs successivt allt eftersom behandlingen fortskrider och barnet känner sig tryggare med sin förälder.

Behandlingen följer en strukturerad behandlingsmanual med fyra faser och särskilda teman KIBB innefattar ca 16–20 sessioner. Våldet och föräldrarnas strategier är i fokus under hela behandlingen.

Det är möjligt att utbilda sig i programmet i Sverige. Från och med hösten 2026 ges utbildningen som uppdragsutbildning i samarbete med Marie Cederschiölds högskola. Programmet erbjuds inte digitalt.

KIBB bygger på inlärningsteori och kognitiv teori integrerat med systemisk teori, anknytningsteori, traumateori och psykoedukation. Forskning på programmet har visat att barnen upplever att behandlingen utgår från deras behov och att de känner sig delaktiga i och informerade om vad som kommer att hända under behandlingen. Barnen lyfter fram att våldet tydligt adresseras och vikten av att få höra sin förälder ta ansvar för och förhålla sig till barnets upplevelse.

För att öka tillgängligheten på programmet har anpassningar av programmets information och material gjorts. Materialet som används under programmet finns på engelska och arabiska och har översatts till fler språk.

Nivå på programmet

Indikerad

Komponenter

Komponenter som KIBB beaktar är:

• Byggande av relation
• Gemensam lek
• Aktivt lyssnande
• Kunskap om våld
• Känsloreglering
• Föräldrastrategier
• Trygghetsplan
• Traumaberättelse
• Ansvarstagande

Vilka kan använda sig av programmet?

KIBB erbjuds framförallt inom socialtjänstens öppenvård, men även inom barn- och ungdomspsykiatri (BUP) och vid barnahus. Förutsättningar för att inleda behandling är att barnet och den våldsutövande föräldern kan genomföra den tillsammans och att föräldrarna tillstår behov av hjälp i sitt föräldraskap utifrån att barnet berättat om våld.

Uppföljning och utvärderingar

Den verksamhet som erbjuder behandlingen rekommenderas ett urval av bedömningsinstrument, exempelvis skattningsformulär för att följa upp barnens symtom och föräldrarnas upplevelser av eventuella förändringar.

Den forskning som finns om KIBB visar på goda resultat av behandlingsmetoden, men programmet har inte utvärderats i någon randomiserad kontrollerad studie (RCT) och finns därför inte med i någon systematisk översikt.

Enligt SBU (2018) gick det inte att avgöra om insatsen hade någon effekt då underlaget var otillräckligt: Öppenvårdsinsatser för familjer där barn utsätts för våld och försummelse (sbu.se) Länk till annan webbplats..

Se även Metodguiden för socialt arbete: KIBB Kognitiv Integrerad Behandling vid Barnmisshandel (socialstyrelsen.se) Länk till annan webbplats.

Svenska effektstudier på programmet

Kjellgren, C., Svedin, C.G. & Nilsson, D. (2013). Physical abuse – experiences of combined treatment for children and their parents. A Pilot Study. Child Care in Practice. 2013;19(3):275-90.

Thulin, J., Nilsson, D., Svedin, C.G. & Kjellgren, C. (2020). Outcomes of CPC-CBT in Sweden Concerning psychosocial Well-Being and Parenting Practice: Children’s Perspectives. Research on social work practice. 30.

Thulin, J., Kjellgren, C. & Nilsson, D. (2019). Children's experiences with an intervention aimed to prevent further physical abuse. Child & Family Social Work. 24.

Thulin, J. (2019). Putting words to child physical abuse: Possible consequences, the process of disclosure, and effects of treatment. From children’s perspectives. Avhandling, Linnéuniversitetet.

Internationella effektstudier på programmet

Runyon, M. K., Deblinger, E., & Steer, R. A. (2010). Group Cognitive Behavioral Treatment for Parents and Children At-Risk for Physical Abuse: An Initial Study. Child & Family Behavior Therapy, 32(3), 196–218. https://doi.org/10.1080/07317107.2010.500515

Övriga internationella studier

Runyon, M K., Deblinger, E., Ryan, E. E., & Thakkar-Kolar, R. (2004) Developing an integrated parent-child cognitive-behavioral treatment approach. Trauma, Violence & Abuse, 5, 65-88

Runyon, M. K., Deblinger, & Schroeder, C.M. (2009). Pilot evaluation of outcomes of combined parent child cognitive behavioral group therapy for familys at risk for child physical abuse. Cognitive and Behavioral Practice, 16, 101-118

Runyon, M., and E. Deblinger. 2014. Combined Parent-Child Cognitive Behavioral Therapy. An Approach to Empower Families At-Risk for Child Physical Abuse. Oxford University Press, Oxford.

Ikonen, R., M. Runyon, and T. Laajasalo. 2025. ““This is Luxury Help for a Family”: Professionals' Experiences of Combined Parent–Child Cognitive Behavioural Therapy Targeted to Families With Child Maltreatment.” Child Abuse Review 34, no. 5: e70065. https://doi.org/10.1002/car.70065.