Stöd till alla familjer – hälsosamma levnadsvanor
Barns förutsättningar under uppväxten har stor betydelse för deras hälsa och utveckling. Tidigt föräldraskapsstöd för att främja goda levnadsvanor är betydande för barnets hälsa och utveckling.
Barn har rätt till liv, överlevnad, utveckling och till bästa möjliga hälsa samt tillgång till hälso- och sjukvård och till rehabilitering – allt i enlighet med Barnkonventionen. Det tidiga livets villkor och levnadsvanor är två av folkhälsopolitikens åtta målområden som syftar till att åstadkomma mer jämlika livsvillkor och därmed möjligheter för en jämlik hälsa.
De första åren i ett barns liv karakteriseras av snabb fysisk och kognitiv utveckling. Det är också en period i livet när vanor etableras och familjers levnadsmönster kan vara öppna för förändring och anpassning. Levnadsvanor som etableras tidigt i livet kan påverka levnadsmönster genom hela livet. Att stödja föräldrar till att ge sina barn goda levnadsvanor grundar sig i det samhällsproblem som finns i dag, bland annat en alldeles för hög andel barn och ungdomar med karies, övervikt och fetma till följd av ohälsosamma matvanor. Fysisk aktivitet ger bevisligen fysiska och psykiska hälsovinster hos barn och ungdomar, både i förebyggande syfte och som behandling. Sömnbrist kan göra både barn och föräldrar trötta och irriterade och påverka samspelet med varandra negativt. Bruk av alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel riskerar ge försämrad hälsa och välbefinnande samt ett livslångt beroende.
Hälsosamma levnadsvanor är en viktig pusselbit för att uppnå god hälsa och utveckling, men hälsa är mer än fysisk aktivitet, goda matvanor och att sova bra. Att föräldrarna mår bra, har goda relationer, meningsfull sysselsättning och en fungerande ekonomi är några viktiga förutsättningar för att kunna stödja barnen till hälsosamma levnadsvanor.
Här fokuserar vi på några av de levnadsvanor som ofta lyfts vid stöd till föräldrar. Andra frågor som är viktiga i stödet till föräldrar, som samspel och relationer relaterat till barnets olika åldrar och hur föräldrars mående påverkar barnet, finns under Stöd till alla föräldrar.
Arenor
Stöd till föräldrar om goda levnadsvanor och utvecklingen av en god hälsa i hälsofrämjande och förebyggande syfte ges framför allt av mödra-, barnhälso- och tandvården, men även av öppen förskola och på familjecentralen. Föräldrar till barn i skolåldern kan också ha behov av stöd för att kunna bidra till en god hälsoutveckling och goda levnadsvanor hos det äldre barnet. Däremot ges det inte i lika stor omfattning, eftersom elevhälsans insatser i första hand fokuserar på hälsosamtal med eleven. Föräldern engageras framför allt med frågeställningar om barnets hälsa när ett problem redan identifierats och insatser behöver sättas in.
Nationellt vårdprogram vid ohälsosamma levnadsvanor
Barnhälsovården, elevhälsan och tandvården arbetar utifrån universell proportionalism, vilket innebär att insatser riktas till alla barn under 18 år, men med en intensitet och omfattning som är proportionell mot barnets behov både ur ett medicinskt och socialt perspektiv. Insatserna delas upp i insatser till alla, samt riktade insatser.
De riktade insatserna erbjuds förälder/vårdnadshavare och/eller andra viktiga vuxna i barnets närhet när en eller flera ohälsosamma levnadsvanor har uppmärksammats. Det sker i form av hälsovägledning, samtal och ett utökat föräldrastöd motsvarande rådgivande samtal och barnet görs delaktig utifrån ålder och behov. Vanligen erbjuds barnet och dess vårdnadshavare ett eller ett par uppföljande samtal. Vid behov ges ett mer omfattande stöd, vilket innebär att barnet och dess vårdnadshavare erbjuds hänvisning till ytterligare samtal, vägledning och insatser i samverkan med andra vårdgivare, motsvarande kvalificerat rådgivande samtal eller familjestödsprogram.
Matvanor och fysisk aktivitet
Insatser som syftar till att förbättra mat- och rörelsevanor bland barn och tonåringar har bäst effekt om de engagerar föräldrar, oberoende av om insatsen genomförs i barnhälsovården, förskolan, skolan eller i lokalsamhället. Säkrast effekt uppnås om insatserna pågår under längre tid (i minst 6–12 månader), inkluderar flera olika komponenter av insatser (t.ex. utbildning och miljö) och inbegriper flera olika arenor (t.ex. skola och lokalsamhälle). Insatser för att motverka långvarigt stillasittande har mer oklart stöd i forskningen, men det finns indikationer på att det är möjligt att påverka.
Forskningen visar däremot att enbart ge hälsoinformation är otillräckligt för att uppnå positiva effekter. De få studier som finns avseende effekter på jämlikhet i hälsa tyder på att insatser riktade till utsatta grupper, till exempel familjer med låg socioekonomi, kan ha effekt på matvanor, fysisk aktivitet och stillasittande. Det kan handla om föräldrautbildning och olika former av skolinsatser.
En Frisk Generation är en ideell förening vars verksamhet arbetar för att bryta trenden med ojämlik hälsa. Deras familjeprogram erbjuder barn som är 4–12 år och deras familjer olika idrotts-och friluftsaktiviteter, kunskap om bra och hälsosam mat samt föräldrastöd.
Effekter på övervikt och fetma
Föräldrastödsprogram som innefattar rådgivning vid personliga möten, antingen individuellt eller per telefon, har generellt visat god effekt på barns matvanor som i sin tur kan förebygga övervikt och fetma. Däremot saknas det stöd för att fysisk aktivitet är effektivt för att påverka övervikt och fetma. Program riktade till föräldrar med yngre barn är mer effektiva än till föräldrar med äldre barn. Föräldraträffar i grupp har visat sig vara fördelaktigt för att uppnå en hälsosam viktutveckling även hos familjer med låg socioekonomisk status. Att enbart skicka hem material har inte någon visad effekt på vare sig matvanor, fysisk aktivitet eller viktutveckling.
Sömn
För att främja utvecklingen av en god sömn och förebygga sömnsvårigheter hos barn är föräldraskapsstöd i form av samtal, information och vägledning utifrån varje enskilt barn och familjs behov effektfullt. Ett utökat stöd kan behövas när barnets sömn upplevs som ett problem. Föräldraskapsstöd i grupp på BVC är ett lämpligt forum att diskutera metoder för att förebygga sömnproblem. I äldre åldrar kan föräldramöten vara ett passande tillfälle att få stöd och skapa en samsyn kring tider för att vara hemma på kvällar och att gå till sängs.
Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (ANDTS)
Stöd till föräldrar i ANDTS-frågor efterfrågas av många föräldrar eftersom det kan upplevas svårt att prata med sitt barn om sådana frågor. Föräldraskapsstödet handlar framför allt om att stärka familjerelationer och föräldrar i sitt föräldraskap, att föräldrar kan kommunicera om exempelvis alkohol och narkotika samt vilka regler och förhållningssätt som gäller i familjen. Genom att föräldrar visar att de bryr sig om sitt barn, lyssnar och ger stöd, samt är tydlig med sina budskap kan föräldrar göra skillnad för barnets förmåga att avstå när det gäller ANDT och att hitta en balans mellan tid på spelande och andra aktiviteter. Stöd till föräldrar är en del i regeringens ANDTS-strategi och erbjuds av aktörer i kommuner.
Strategin lyfter att insatser för att förebygga ANDTS-relaterad ohälsa och erbjuda tidiga insatser till såväl barn som deras föräldrar bör ges en högre prioritet, till exempel att ge stöd till föräldrar och familjer för att klara vardagen.
Uppdaterad senast