Länk till startsidan för Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd - Barnkonventionen

Så tolkar du barnkonventionen

Det finns olika former av hjälp att tillgå för att tolka barnkonventionen i Sverige. Det finns dels rättsfall från Högsta domstolen och Europadomstolen som kan användas som viss tolkningshjälp, dels verktyg i form av till exempelvis sammanfattande slutsatser och rekommendationer som Sverige har fått från FN:s barnrättskommitté.

 
 

Barnkonventionen

Barnrättsperspektiv, barnperspektiv och barnets perspektiv

Det krävs ett barnrättsperspektiv för att arbeta på ett sätt som motsvarar barnkonventionens barnsyn. Barnrättsperspektivet kan lätt blandas ihop med begreppen barnperspektiv och barnets perspektiv. Här reder vi ut de olika begreppen och hur de kan användas i arbetet med barnkonventionen.

Barnrättsperspektiv

Ett barnrättsperspektiv genomsyrar en verksamhet när man erkänner och respekterar barnets fulla människovärde, att barnets integritet respekteras och att:

  • barnet inte diskrimineras på grund av härkomst, kön, religion, funktionshinder eller andra liknande skäl (artikel 2)
  • barnets bästa, både på lång och kort sikt, uppmärksammas, utreds och övervägs i alla beslut som berör dem direkt eller indirekt (artikel 3)
  • barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling beaktas (artikel 6)
  • barnet får möjlighet att säga sin mening och får den respekterad (artikel 12)
  • tillräckliga resurser avsätts för att främja barnets rättigheter (artikel 4)
  • barn och vuxna har god kunskap om barnets rättigheter (artikel 42)

Barnperspektiv

Barnperspektivet innebär att den vuxne med hjälp av egna erfarenheter och kunskaper från till exempel den egna uppväxten, utbildning, yrkes- och familjeliv försöker sätta sig in i barnets situation för att själv bedöma vad som är barnets bästa. Vuxna som arbetar med barn och unga har en särskild barnkompetens som blir en del av deras barnperspektiv. God barnkompetens kan till exempel innebära stor kunskap om barns och ungas utveckling, levnadsvillkor och behov.

Att vuxna så långt som möjligt sätter sig in i barnets situation för att bättre kunna ta tillvara barnets intresse är att anta ett barnperspektiv. Men ett barnperspektiv innebär inte automatiskt att barnets rättigheter säkerställs. För det krävs ett barnrättsperspektiv.

Barnets perspektiv

Barnets perspektiv är barnets egen berättelse och tolkning av sin situation. För att få reda på barnets perspektiv måste den vuxne kommunicera med det enskilda barnet på ett sätt som är anpassat till det enskilda barnet. Vad vill just det här barnet? Vad anser just det här barnet är det bästa?

Enligt artikel 12 i barnkonventionen har vuxna en skyldighet att ta hänsyn till barnets perspektiv. Men inte heller barnets perspektiv innebär att barnets rättigheter automatiskt säkerställs. Barnet är rättighetsbärare, men det är alltid den vuxne som är skyldighetsbärare, det vill säga den som har skyldighet att anta ett barnrättsperspektiv för att säkerställa att barnets rättigheter tillgodoses.

Stockholm stad har utarbetat ett Stödmaterial för barnrättsperspektiv inom socialtjänsten (insynsverige.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

SKR har tagit fram materialet Barnrättsperspektiv – vad innebär det? Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Barnperspektiv

Vuxna ser barnet, strävar efter att förstå det och vidtar åtgärder som de bedömer vara till barnets bästa.

Barnrättsperspektiv

Vid varje beslut eller åtgärd som rör barn beakta att dess rättigheter enligt barnkonventionen tas till vara.

Barnets perspektiv

Vad barnet själv upplever, beskriver och tycker. Här krävs att barnet själv har fått säga sin mening.

Arbete med efterlevnad i kommuner och regioner

Att säkerställa att barnkonventionen efterlevs kräver ett strukturerat arbetssätt samt systematisk uppföljning och förbättringsarbete.

Här finns exempel på stöd som SKR har utarbetat Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. för kommuners och regioners uppföljning av arbetet med barnkonventionen.

Vägledning vid tolkning och tillämpning

Regeringen har tagit fram en vägledning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. som kan utgöra ett stöd för hur man metodmässigt kan gå till väga vid tolkning och tillämpning av barnkonventionen. Kapitel 4 handlar om tolkning av barnkonventionen och kapitel 6 om barnkonventionen i rättstillämpningen.

Barnombudsmannen har också en specifik landningssida på sin webbplats där man presenterar aktuell rättspraxis gällande barnkonventionen.

Allmänna kommentarer kring specifika artiklar

För att stötta arbetet med att tolka barnkonventionen i länderna har Barnrättskommittén även utarbetat allmänna kommentarer kring vissa specifika artiklar i konventionen, men också om vissa områden inom ett barns liv där extra stöd för tolkning kan behövas. Alla allmänna kommentarer finns översatta till svenska och tillgängliga på Barnombudsmannens webbplats. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Rättspraxis gällande barnkonventionen

För att följa rättsutvecklingen och att sprida kunskap om den har Barnombudsmannen samlat domstolsavgöranden där barnkonventionen nämns uttryckligen - främst från högsta instanser i Sverige, men även utvalda högsta instanser i framför allt andra nordiska länder och vissa internationella domstolar. Du hittar detta material på Barnombudsmannens webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Ett barnrättsbaserat synsätt kräver att varje barn erkänns, respekteras och skyddas som rättighetsbärare med en individuell personlighet, egna behov och intressen samt personlig integritet.

Barnrättsutredningen SOU 2016:19

MFoF vägledning för den kommunala familjerådgivningen, med juridik, tolkningar och utgångspunkt i barnkonventionen:

Länk till information om utbildningen så skapar du trygga och strukturerade samarbetssamtal

Denna kostnadsfria grundutbildning riktar sig till yrkesverksamma som hjälper separerade föräldrar att lösa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Allt utifrån barnets behov och med goda förutsättningar för barnets delaktighet.

Länk till information från SKR om barnrättsbaserad familjerätt