Gå direkt till innehållet
logotyp
logotyp

Om barnkonventionen

Barnkonventionen som lag stärker barns rättigheter.

 
 

Introduktion

Om barnkonventionen

FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, innehåller bestämmelser som ger alla barn samma rättigheter. Det är ett rättsligt bindande internationellt avtal som slår fast att barn är individer med egna rättigheter, inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar. Som barn räknas varje människa under 18 år.

Barnkonventionen antogs 1989 av FN:s generalförsamling och ratificerades i Sverige året därpå. Sedan dess har barnkonventionen varit ett av våra viktigaste verktyg för att säkerställa att barns rättigheter tillgodoses.

År 2020 blev barnkonventionen lag i Sverige. Det innebär att barns rättigheter har stärkts ytterligare och att barn kan använda konventionen för att utkräva sina rättigheter.

Barnkonventionen består av 54 artiklar. På UNICEF:s webbplats finns alla artiklar beskrivna Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Vem bär ansvaret? 

Ytterst är det Sveriges regering som har ansvar för att barnkonventionen efterlevs men alla vuxna har ett gemensamt ansvar att respektera, skydda och främja barns rättigheter. 

Vi som arbetar med barn eller fattar beslut som rör barn har ett särskilt ansvar för att barns rättigheter tillgodoses. Det gäller oavsett om vi arbetar för en offentlig eller privat social välfärdsinstitution, domstol, administrativ myndighet eller lagstiftande organ.

Vi som arbetar med barn bör utgå från att alla barn är olika. Då ökar möjligheterna att ”göra rätt från början”. Det ger ett inkluderande perspektiv som i slutändan innebär att vi tar fram åtgärder som fungerar för så många som möjligt. På Myndigheten för delaktighets webbplats finns material som kan användas för att skapa ett barnrättsarbete som inkluderar alla barn.

Checklista för ett inkluderande barnrättsarbete Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Webbutbildning om hållbart barnrättsarbete Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.


Internationell och nationell efterlevnad 

UNICEF arbetar för att bestämmelserna i barnkonventionen efterlevs och i sitt uppdrag samarbetar de med världens regeringar. 

Barnkonventionen är en del av den internationella folkrätten. Folkrätten består av regler och principer som reglerar hur stater och vissa andra internationella aktörer ska samarbeta och agera gentemot varandra. De mänskliga rättigheterna är en central del av folkrätten. De har fastställts i nio centrala FN-konventioner, varav barnkonventionen är en. Staterna som ratificerat konventionen är skyldiga att göra sitt yttersta för att följa den.

Alla länder som skrivit under barnkonventionen ska vart femte år rapportera in vad de gör för att tillgodose barns rättigheter. Rapporteringen görs till FN:s kommitté för barnets rättigheter, barnrättskommittén Det är en internationell kommitté bestående av oberoende experter med uppgift att övervaka att barnkonventionen verkligen respekteras i de länder som ratificerat den.

Juridiskt har konventionen samma status som andra lagar i Sverige och vid en konflikt är det de normala juridiska tolkningsprinciperna om företräde som gäller. Dock, i det betänkande Barnrättighetsutredningen lämnade inför att barnkonventionen blev lag, så konstaterades att det borde vara väldigt begränsat antal fall som leder till en reell juridisk konflikt mellan lagen om barnkonventionen och en annan lag.

I Sverige har Barnombudsmannen tillsynsansvar

I Sverige är det Barnombudsmannen, BO, som har tillsynsansvar för hur Sverige efterlever konventionen.

På BO:s webbplats finns frågor och svar inom områden som rör att barnkonventionen nu blivit lag.

Ett barnrättsbaserat synsätt kräver att varje barn erkänns, respekteras och skyddas som rättighetsbärare med en individuell personlighet, egna behov och intressen samt personlig integritet.

Barnrättsutredningen SOU 2016:19