Gå direkt till innehållet
logotyp
logotyp

Barnets bästa ska beaktas vid alla åtgärder och beslut som rör barn

Artikel 3 i barnkonventionen handlar om att barnets bästa ska beaktas vid alla åtgärder och beslut som rör barn.

 
 

Barnets bästa

Artikel 3 i sin helhet från UNICEF:s webbplats:

  • Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.

  • Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har juridiskt ansvar för barnet, och ska för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder och administrativa åtgärder.

  • Konventionsstaterna skall säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för omvårdnad eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, personalens antal och lämplighet samt behörig tillsyn.

En rättighet med tre dimensioner

Barnets bästa är ett komplext begrepp. Utgångspunkten är att det ska tolkas tillsammans med barnkonventionens övriga rättigheter och utifrån den specifika situationen och barnet i fråga.

Barnets bästa är en rättighet med tre dimensioner:

  1. Det är en rättighet som innebär att barn har rätt att få sitt bästa prövat i ärenden som rör dem.
  2. Det är en rättslig tolkningsprincip som ger barnets bästa företräde om det är möjligt att tolka en regel på olika sätt.
  3. Det är ett tillvägagångssätt som innebär att en åtgärd eller ett beslut ska föregås av ett arbete där det görs en bedömning av vilka konsekvenser den aktuella åtgärden eller beslutet kan få för barnet eller barnen som berörs.

När görs en prövning? 

Barnets bästa ska beaktas i alla beslut och åtgärder som rör det enskilda barnet, till exempel vid en vårdnadstvist. Men barnets bästa ska även prövas när barn som grupp berörs direkt eller indirekt av en åtgärd eller ett beslut, till exempel i frågor som rör samarbetssamtal eller familjerådgivning.

En åtgärd som rör barn kan vara alltifrån en handling, en organisationsförändring, en policy eller ett budgetförslag. En åtgärd kan också vara en icke-handling, till exempel att en myndighet ej tar ett beslut eller vidtar en åtgärd.

FN:s kommitté för barnets rättigheter, barnrättskommittén, har utarbetat en allmän kommentar om barnets rätt att i första hand få beaktat vad som bedöms vara barnets bästa. Kommentaren finns översatt till svenska på Barnombudsmannens webbplats. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

I kommentaren fastslås att när beslut fattas om en specifik åtgärd ska bedömningen och fastställandet av barnets bästa innehålla två steg.

  • Ta reda på vilka de relevanta aspekterna av bedömningen av barnets bästa är i det enskilda fallet. Konkretisera vad dessa aspekter innebär, och vikta dem i relation till varandra.
  • Använd ett förfarande för detta som tryggar rättsliga garantier och korrekt tillämpning av rättigheten. 

Hur kan barnets bästa prövas?

Barnombudsmannen har tagit fram en process som beskriver hur en prövning av barnets bästa kan gå till. Processen är indelad i sju steg. Hur omfattande en prövning bör vara beror på ärendet.

De sju stegen i processen är:

  1. Beskriv ärendet där beslut ska fattas.
  2. Lyssna till barnet eller barnen.
  3. Inhämta kunskap från olika källor.
  4. Låt barnkonventionen vägleda.
  5. Ta fram handlingsalternativ och analysera konsekvenser.
  6. Bedöm barnets bästa och fatta beslut.
  7. Återkoppla och utvärdera till barnet eller barnen.

Vilka faktorer avgör barnets bästa?

Barns identitet, åsikter och rätt till hälsa är några av de faktorer som måste beaktas.

  • Barnets åsikter:
    Barn har rätt att utrycka sina åsikter i åtgärder och beslut som rör dem. Barnets åsikt ska värderas i förhållande till dess ålder och mognad. Det innebär att väldigt unga barn och barn i utsatta situationer har samma rättigheter att bli hörda som andra barn. Här finns exempel på metoder som används för att ge dessa barn rätt förutsättningar att involveras i processen.

  • Barnets identitet:
    Barn har rätt att behålla sin identitet. Kön, sexuell läggning, religion och personlighet är exempel på mångfald som måste tas i beaktning när barnets bästa bedöms.

  • Bevarandet av familjemiljön och upprätthållandet av relationer:
    Barn har rätt till ett familjeliv. Att hålla samman familjen och så långt det är möjligt förhindra en familjesplittring är en viktig uppgift. Att skilja barn och föräldrar åt bör bara användas som en sista utväg, till exempel när barnet riskerar omedelbar skada.

  • Omsorg om barnet och barnets skydd och säkerhet:
    Barn har grundläggande materiella, fysiska, utbildningsmässiga och emotionella behov. De har också ett behov av ömhet och trygghet. De har rätt att växa upp i en trygg miljö samt skyddas från alla former av våld och trakasserier.

  • Utsatta situationer:
    Alla barn som befinner sig i en utsatt situation, till exempel för att hen tillhör en minoritetsgrupp eller har utsetts för övergrepp, har rätt till en individuell bedömning samt skälig anpassning och uppföljning under hela barnets utvecklingsprocess.

  • Barnets rätt till hälsa:
    Barnets rätt till hälsa är central vid bedömningen av barnets bästa. Att barnet får information för att förstå sin situation är viktigt så att hen kan göra informerade val om sin hälsa. Det omfattar exempelvis information om alkohol, kost och sex. Om barnet har ett hälsotillstånd där flera olika behandlingsalternativ är möjliga ska fördelar vägas mot risker för varje alternativ. Om möjligt bör barnet få ge sitt samtycke till eventuell behandling.

  • Barnets rätt till utbildning:
    Barn har rätt till god och kostnadsfri utbildning. Förutom undervisnings- och lärandemetoder ses utbildning även som ett tillfälle till glädje, respekt och deltagande.

Barnkonsekvensanalys

En barnkonsekvensanalys är ett tillvägagångssätt och viktigt steg i bedömningen av barnets bästa. Den hjälper till att förstå vilka konsekvenser och effekter – både positiva och negativa – ett beslut kan få för det enskilda barnet eller barn som grupp. En barnkonsekvensanalys görs alltså innan ett beslut fattas och ligger till grund för bedömningen av vad som är barnets bästa. För att det ska vara möjligt att pröva barnets bästa måste flera besluts- och handlingsalternativ analyseras.

I beslutet ska det framgå

  • hur hänsyn har tagits till barnets bästa
  • vilka kriterier det har grundats på
  • hur barnets intressen har vägts mot andra hänsynstaganden vare sig dessa handlar om övergripande policyfrågor eller enskilda fall.

Beslutet ska vidare motiveras och dokumenteras skriftligt så att vuxna och barn som berörs av beslutet förstår prövningen.

Det är särskilt viktigt att barnets åsikter beaktas i en barnkonsekvensanalys. Beroende på barnets ålder och mognad görs en bedömning om barnet kan företräda sig själv eller ska företrädas via ombud. Här finns exempel på hur en mognadsbedömning kan göras. 

Barnkonventionens artikel 12 behandlar barns rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör dem. Mer information om artikel 12 finns här.

Här finns exempel på utförd barnkonsekvensanalys som SKR gjort kopplat till Covid-19 och med exempel från Halmstads kommun. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Här finns exempel på utförd barnkonsekvensanalys från Simrishamns kommun när det gäller rutiner för likvärdig utbildning. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Allmänna kommentarer
Genom de allmänna kommentarerna Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. ger barnrättskommittén vägledning i hur olika artiklar och teman i barnkonventionen ska tolkas.

Artikel 6
Alla barn har rätt till liv och utveckling

Artikel 6 i barnkonventionen handlar om att alla barn har rätt till liv och utveckling.