Barnets bästa ska beaktas vid alla åtgärder och beslut som rör barn

1. Det är en rättighet som innebär att barn har rätt att få sitt bästa prövat i ärenden som rör dem.
2. Det är en rättslig tolkningsprincip som ger barnets bästa företräde om det är möjligt att tolka en regel på olika sätt.
3. Det är ett tillvägagångssätt som innebär att en åtgärd eller ett beslut ska föregås av ett arbete där det görs en bedömning av vilka konsekvenser den aktuella åtgärden eller beslutet kan få för barnet eller barnen som berörs.

En åtgärd som rör barn kan vara alltifrån en handling, en organisationsförändring, en policy eller ett budgetförslag. En åtgärd kan också vara en icke-handling, till exempel att en myndighet ej tar ett beslut eller vidtar en åtgärd.

FN:s kommitté för barnets rättigheter, barnrättskommittén, har utarbetat en allmän kommentar om barnets rätt att i första hand få beaktat vad som bedöms vara barnets bästa. Kommentaren finns översatt till svenska på Barnombudsmannens webbplats. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

I kommentaren fastslås att när beslut fattas om en specifik åtgärd ska bedömningen och fastställandet av barnets bästa innehålla två steg.

1. Beskriv ärendet där beslut ska fattas.
2. Lyssna till barnet eller barnen.
3. Inhämta kunskap från olika källor.
4. Låt barnkonventionen vägleda.
5. Ta fram handlingsalternativ och analysera konsekvenser.
6. Bedöm barnets bästa och fatta beslut.
7. Återkoppla och utvärdera till barnet eller barnen.
   

• Barnets åsikter:
  Barn har rätt att utrycka sina åsikter i åtgärder och beslut som rör dem. Barnets åsikt ska värderas i förhållande till dess ålder och mognad. Det innebär att väldigt unga barn och barn i utsatta situationer har samma rättigheter att bli hörda som andra barn. Här finns exempel på metoder som används för att ge dessa barn rätt förutsättningar att involveras i processen.
  
• Barnets identitet:
  Barn har rätt att behålla sin identitet. Kön, sexuell läggning, religion och personlighet är exempel på mångfald som måste tas i beaktning när barnets bästa bedöms.
  
• Bevarandet av familjemiljön och upprätthållandet av relationer:
  Barn har rätt till ett familjeliv. Att hålla samman familjen och så långt det är möjligt förhindra en familjesplittring är en viktig uppgift. Att skilja barn och föräldrar åt bör bara användas som en sista utväg, till exempel när barnet riskerar omedelbar skada.
  
• Omsorg om barnet och barnets skydd och säkerhet:
  Barn har grundläggande materiella, fysiska, utbildningsmässiga och emotionella behov. De har också ett behov av ömhet och trygghet. De har rätt att växa upp i en trygg miljö samt skyddas från alla former av våld och trakasserier.
  
• Utsatta situationer:
  Alla barn som befinner sig i en utsatt situation, till exempel för att hen tillhör en minoritetsgrupp eller har utsetts för övergrepp, har rätt till en individuell bedömning samt skälig anpassning och uppföljning under hela barnets utvecklingsprocess.
  
• Barnets rätt till hälsa:
  Barnets rätt till hälsa är central vid bedömningen av barnets bästa. Att barnet får information för att förstå sin situation är viktigt så att hen kan göra informerade val om sin hälsa. Det omfattar exempelvis information om alkohol, kost och sex. Om barnet har ett hälsotillstånd där flera olika behandlingsalternativ är möjliga ska fördelar vägas mot risker för varje alternativ. Om möjligt bör barnet få ge sitt samtycke till eventuell behandling.
• Barnets rätt till utbildning:
  Barn har rätt till god och kostnadsfri utbildning. Förutom undervisnings- och lärandemetoder ses utbildning även som ett tillfälle till glädje, respekt och deltagande.
  

• hur hänsyn har tagits till barnets bästa
• vilka kriterier det har grundats på
• hur barnets intressen har vägts mot andra hänsynstaganden vare sig dessa handlar om övergripande policyfrågor eller enskilda fall.

Beslutet ska vidare motiveras och dokumenteras skriftligt så att vuxna och barn som berörs av beslutet förstår prövningen.

Det är särskilt viktigt att barnets åsikter beaktas i en barnkonsekvensanalys. Beroende på barnets ålder och mognad görs en bedömning om barnet kan företräda sig själv eller ska företrädas via ombud. Här finns exempel på hur en mognadsbedömning kan göras. 

Barnkonventionens artikel 12 behandlar barns rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör dem. Mer information om artikel 12 finns här.

Här finns exempel på utförd barnkonsekvensanalys som SKR gjort kopplat till Covid-19 och med exempel från Halmstads kommun. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Här finns exempel på utförd barnkonsekvensanalys från Simrishamns kommun när det gäller rutiner för likvärdig utbildning. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.