Rätt att uttrycka sin mening
Artikel 12 i sin helhet från UNICEF:s webbplats:
- Konventionsstaterna ska tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
- För detta ändamål ska barnet, i alla domstolsförfaranden och
administrativa förfaranden som rör barnet, särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom en företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med nationella procedurregler.
Rätt till delaktighet
Barns rätt till delaktighet och inflytande i frågor som rör dem är en central del av barnkonventionen. Rätten består av flera delar där en del är en förutsättning för nästa.
Rätt att komma till tals och bli lyssnad på
Att alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad i alla frågor som rör dem betyder att varje barn har rätt att få information och erbjudas delaktighet i processer där de är berörda. Det ska ske på ett sätt och i en miljö som är anpassat för barnet.
Att komma till tals och bli lyssnad på är en förutsättning för att barnet ska kunna få inflytande och i vissa fall själv bestämma i en fråga. Det är viktigt att poängtera att deltagandet är frivilligt från barnets sida. I vissa fall kan rätten att bli hörd utövas indirekt med hjälp av en företrädare. Oavsett om barnet väljer att delta eller inte i en process är återkoppling viktigt. Det gäller under hela processen men framför allt när det finns ett beslut i en fråga.
FN:s kommitté för barnets rättigheter, barnrättskommittén, har utarbetat en allmän kommentar om barnets rätt att bli hörd. Kommentaren finns översatt till svenska på Barnombudsmannens webbplats.
Barns delaktighet är inte detsamma som att barnet ska bestämma. Ett barn kan vara delaktigt på många olika sätt utan att för den skull få bestämma. Med respekt för barnet är det viktigt att klargöra att även om barnets åsikter och erfarenheter är viktiga, så är det mycket annat som påverkar ett beslut. På Kunskapsguidens webbplats finns mer information om barns rätt till delaktighet.
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
För att göra det lättare för vuxna att inkludera barn och bidra till att de blir hörda, i frågor som rör deras liv, har UNICEF Sverige tagit fram en handbok Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Handboken ger ett teoretiskt ramverk kring värdet av att göra barn delaktiga samt belyser de utmaningar det kan innebära. Den ger också konkreta tips på hur barn kan göras delaktiga, lyfter fram riktlinjer och förhållningssätt kring val av metod samt hur genomförandet kan ske på ett tryggt och inkluderande sätt.
En trygg miljö
En trygg miljö är anpassad efter barnets förmåga. Att skapa en trygg miljö kan handla om att till exempel anpassa var man genomför ett samtal, vilka som närvarar och att informationen om varför samtalet genomförs är åldersanpassad.
I processen med att skapa en miljö som är anpassad efter barnets förmåga ingår att avsätta tillräckligt med tid och resurser för att säkerställa att barnet:
- Har fått tillräckligt med information
- Har fått hjälp att förbereda sig
- Har självförtroende och möjlighet att bidra med sina åsikter
Beroende på barnets ålder och andra faktorer som till exempel funktionsnedsättning, innebär det olika grader av stöd för olika barn.
Rätt till inflytande utifrån ålder och mognad
Barnets åsikter ska värderas utifrån ålder och mognad. Begreppet mognad är inte definierat i barnkonventionen men Barnrättskommittén beskriver att ett barns mognad handlar om kapaciteten att uttrycka sina åsikter på ett rimligt och självständigt vis. Begreppet mognad handlar också om förmågan att förstå och bedöma vilka konsekvenser den aktuella frågan medför.
En mognadsbedömning är ett verktyg för att avgöra hur stor betydelse barnets egna åsikter ska ges i ett ärende. En mognadsbedömning måste göras från fall till fall, utifrån vad det är för åtgärd, hur stor och angelägen den är samt hur komplicerad frågan är att ta ställning till. Det finns inga exakt definierade tillvägagångssätt, däremot finns det vägledning på området.
Eftersom begreppet inte har en definition kan tyvärr olika personer gör olika bedömningar av samma barn. Därför är det viktigt att bedömningar förklaras och motiveras. Det skapar förutsättningar för att bedömningar i förlängningen blir mer enhetliga men det ger också det berörda barnet en möjlighet att förstå bedömningen.
Ett barns mognad påverkas av barnets utveckling och erfarenheter men varje individ följer sin egen utveckling. Det finns även många faktorer som kan påverka ett barns mognad, till exempel kriser och tidigare erfarenheter. Det är viktigt att ta hänsyn till att alla barn är olika och behöver mötas som individer.
När man gör en mognadsbedömning behöver man ha kompetens om barn och deras utveckling. Man behöver även skaffa sig aktuell kunskap om barnet i fråga från personer i dess närhet. Framför allt behöver man träffa barnet för att skaffa sig kunskap om barnets egenskaper, intressen, identitet och relationer. Det är också vid mötet som den som gör mognadsbedömningen kan bilda sig en uppfattning om till exempel koncentrationsförmåga och sinnesstämning. En mognadsbedömning görs med input från alla dessa områden.
På Kunskapsguidens webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. finns generell information om barns mognad och mognadsbedömning.
Socialstyrelsen har utarbetat ett kunskapsstöd Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. för att bedöma barns mognad för delaktighet.
Utvecklingsarbete i barnrättsbaserad familjerådgivning för din kommun
Under ledning av barnrättsjurist Marie Lundin Karphammar bjuder SKR och MFoF in fem kommuner att under hösten 2023 delta i ett utvecklingsarbete för en barnrättsbaserad familjerådgivning.
Utvecklingsarbetet ska bidra till att:
- familjerådgivare får god kännedom om barnkonventionen
- rutiner och arbetssätt i familjerådgivning innefattar ett barnrättsperspektiv
- barnkonventionens barnsyn kan tillämpas i det dagliga arbetet
- barns delaktighet och inflytande samt bedömningar av barnets bästa kan sättas i fokus vid ärenden där barn berörs
- barnrättsperspektivet kan bli en del i det systematiska kvalitetsarbetet
Som deltagande kommun får ni stöd i att inventera ert nuvarande barnrättsarbete, identifiera utvecklingsområden, fördjupa er i valda tema samt stöd att utforma en lokal handlingsplan för framtida arbete. Arbetet utgår från SKR:s metod ”Lärande exempel”. Marie Lundin Karphammar kommer att vägleda arbetsgruppen genom processen.
För intresseanmälan samt information om deltagare och upplägg, klicka här
Läs barnkonventionen i sin helhet på UNICEFs hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
MFoF vägledning för den kommunala familjerådgivningen, med juridik, tolkningar och utgångspunkt i barnkonventionen:
Allmänna kommentarer
Genom de allmänna kommentarerna Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. ger barnrättskommittén vägledning i hur olika artiklar och teman i barnkonventionen ska tolkas.
Denna kostnadsfria grundutbildning riktar sig till yrkesverksamma som hjälper separerade föräldrar att lösa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Allt utifrån barnets behov och med goda förutsättningar för barnets delaktighet.
