Nationell strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd
Den nationella strategin för ett stärkt föräldraskapsstöd syftar till att alla föräldrar ska erbjudas stöd under barnets hela uppväxt. Strategin utgår från tre målområden: ett kunskapsbaserat arbetssätt, ett tillgängligt stöd och en stödjande organisation. Arbetet ska genomsyras av barnets rättigheter, ett jämställt föräldraskap och jämlikhet i hälsa.
Sammanfattning
Strategin för ett stärkt föräldraskapsstöd syftar till att alla föräldrar ska få stöd genom hela barnets uppväxt. Den bygger på tre mål:
MFoF har fått i uppdrag att följa upp och utveckla stödmaterial, utbildningar och indikatorer för kommuner, regioner och andra aktörer. I sin slutredovisning pekar MFoF på att stödet måste vara långsiktigt, integrerat i den ordinarie verksamheten och grundas på bästa tillgängliga kunskap. Det ska erbjudas både universellt och som riktade insatser för familjer med särskilda behov. Samverkan mellan kommuner, regioner, civilsamhälle och stat är viktig för att nå fler föräldrar. Tidiga och förebyggande insatser är centrala för att främja psykisk hälsa och för att motverka våld, kriminalitet och socialt utanförskap.
Många verksamheter – mödra‑ och barnhälsovård, förskola, skola och socialtjänst – har en nyckelroll i att erbjuda stöd redan i början av barnets liv. Stödet ska också främja ett jämställt föräldraskap, där båda föräldrarna delar ansvar för barn, hem och omsorg, vilket ofta minskar stress, ökar välbefinandet . Detta skapar i sin tur bättre förutsättningar för ett närvarande och tryggt föräldraskap. och främjar barnets utveckling.
Genom att anpassa språk, tider och platser kan man nå föräldrar som annars står utanför, t.ex. pappor, låginkomstfamilier och nyanlända. Ett inkluderande, kunskapsbaserat och jämställt föräldraskapsstöd bidrar till bättre och mer jämlika uppväxtvillkor och en starkare folkhälsa för alla barn.
Bilden är AI-genererad
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) har haft regeringens uppdrag att stödja genomförandet och uppföljningen av strategin. Inom ramen för uppdraget har myndigheten utvecklat kunskapsstöd, utbildningar, indikatorer och annat stödmaterial för kommuner, regioner och andra aktörer som arbetar med föräldraskapsstöd. MFoF har även bidragit till att stärka samverkan mellan olika verksamheter samt sprida kunskap om effektiva och jämlika arbetssätt.
Vid slutredovisningen av MFoF:s arbete har myndigheten identifierat ett antal områden som är särskilt viktiga för den fortsatta utvecklingen av föräldraskapsstödet:
Definition av föräldraskapsstöd
Enligt den nationella strategin för ett stärkt föräldraskapsstöd avses med föräldraskapsstöd insatser, aktiviteter och verksamheter som riktar sig till föräldrar och andra viktiga vuxna i barnets närhet, med syfte att stärka föräldraförmågan och relationen mellan förälder och barn.
Föräldraskapsstöd kan erbjudas universellt till alla föräldrar eller anpassas utifrån särskilda behov och förutsättningar.
Föräldraskapsstöd kan exempelvis innebära att:
Föräldraskapsstöd kan ges av kommuner, regioner, myndigheter, idéburna organisationer och andra aktörer som möter barn och familjer. Stödet kan erbjudas genom exempelvis föräldragrupper, individuella samtal, utbildningar, digitala tjänster, familjecentraler eller andra mötesplatser för barn och föräldrar.
Relaterad information
Tre målområden
Den nationella strategin för föräldraskapsstöd innehåller tre målområden som är centrala att vidareutveckla för att uppnå målsättningen i strategin om att alla föräldrar ska erbjudas föräldraskapsstöd under barnets hela uppväxt.
Ett kunskapsbaserat arbetssätt
Föräldraskapsstöd behöver bygga på bästa tillgängliga kunskap. Det handlar om att:
Relaterad information
Ett tillgängligt stöd
Tillgängligheten till stöd behöver förbättras jämfört med i dag. Stödet bör kännetecknas av låga trösklar till stöd, att variationen av insatser är stor samt att stödet erbjuds på många olika arenor och mötesplatser.
Föräldrar har olika behov, möjligheter och förutsättningar vilket behöver avspegla sig i de insatser som erbjuds. Ett erbjudande om stöd behöver uppfattas som relevant och vara praktiskt möjligt för föräldern att ta emot, något som ibland kan innebära att stödet behöver anpassas både efter barns och föräldrars särskilda behov. Stödet kan exempelvis erbjudas i närhet till bostad, fritidsaktivitet eller arbete, efter arbetstid eller i kombination med barnpassning. Språket kan också behöva anpassas till mer lättläst eller på annat språk än svenska.
Det finns föräldrar som inte söker sig till de traditionella arenorna för stöd efter tiden inom mödra- och barnhälsovården. För föräldrar med lite äldre barn, framför allt tonåringar, finns inte samma självklara arenor som fanns när barnen var mindre. Föräldraskapsstöd inom exempelvis öppen förskola, förskola, skola, primärvård och föreningsverksamheter och utvecklingen av kan innebära ökade möjligheter att stödet blir tillgängligt för fler.
Att vara förälder idag – föräldrar med funktionsnedsättning och deras upplevelser av föräldrarollen och utmaningar i föräldraskapet
Myndigheten för delaktighet (MFD) har i samarbete med MFoF sammanställt en enkätundersökning 2021. Den besvarades av 336 föräldrar med funktionsnedsättning från undersökningspanelen Rivkraft. Frågorna och många av svaren liknade de som MFoF presenterade i grundrapporten Att vara förälder idag. Föräldrar med funktionsnedsättning har hög tilltro till sin egen föräldraförmåga i likhet med andra föräldrar. Istället finns andra utmaningar i föräldraskapet som handlar om svårigheter att få ihop hushållets ekonomi och att hantera förväntningar från andra på sitt föräldraskap.
Är du intresserad av att läsa sammanställningen från MFD i sin helhet? Hör i så fall av dig till: foraldraskapsstod@mfof.se så skickar vi den till dig.
En stödjande organisation
Det behöver vara tydligt vem som ansvarar för arbetet och hur det ska genomföras på varje nivå. Det behöver också framgå vem som ansvarar för arbetet och hur det ska genomföras. Tydligt ledarskap, styrning, resurser och kunskap är viktiga förutsättningar. En stödjande organisation underlättar också samverkan mellan olika aktörer.
För att underlätta detta arbete har MFoF tagit fram en metod som bygger på sju steg samt en checklista som stöd för regionala och lokala aktörer. Syftet är att stärka arbetet med föräldraskapsstöd och skapa goda förutsättningar för barns utveckling, hälsa och relationer till sina föräldrar.
Relaterad information
Ett jämställt föräldraskap
Barnkonventionen slår fast att båda föräldrarna har ett gemensamt huvudansvar för barnets uppfostran och utveckling, med statens stöd. Föräldraskapsstödet ska därför bidra till ett gemensamt och jämställt föräldraskap. Det gynnar även familjens välbefinnande, barnets relation till föräldrarna och föräldrasamarbetet.
Jämställdhetspolitiken
Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla områden i livet. Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.
Det inbegriper frågor som makt, inflytande, ekonomi, hälsa, utbildning, arbete och fysisk integritet. Arbetet med föräldraskapsstöd är en viktig del i genomförandet av Sveriges jämställdhetspolitik. Det bidrar i synnerhet till jämställdhetsmål 4 om en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet samt mål 5 om jämställdhet i hälsa.
Ekonomisk jämställdhet
Ett jämställt föräldraskap innebär att föräldrar delar ansvar för barn, hem och omsorg på ett mer jämlikt sätt. Det kan bidra till ökad ekonomisk jämställdhet, bättre förutsättningar för hälsa och välbefinnande samt stärka kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden.
Kvinnor utför fortfarande mer rutinartat hushållsarbete och tar ett större ansvar för omsorg om barn och andra närstående än män. Skillnaderna syns bland annat i uttaget av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning (vab).
Kvinnor arbetar också oftare deltid på grund av omsorgsansvar för barn eller anhöriga. Möjligheten att förena arbete och föräldraskap är viktig för ett hållbart arbetsliv. I familjer med två föräldrar kan en mer jämn fördelning av föräldraledighet och omsorgsansvar bidra till att båda får likvärdiga möjligheter att utvecklas i arbetslivet samtidigt som de kan utveckla en bra relation till sitt barn.
Jämställt föräldraskap för barnets bästa
När föräldrar delar jämnt på hushållsarbete och ansvar för hem och barn minskar ofta stress och ökar välbefinnandet för båda. Det kan i sin tur skapa bättre förutsättningar för ett närvarande och tryggt föräldraskap.
Ett jämställt föräldraskap kan stärkas genom olika former av föräldraskapsstöd. Sådant stöd erbjuds inom regioner och kommuner, men också av civila organisationer och privata utförare. Stödet behöver anpassas till olika familjers behov och vara tillgängligt under hela barnets hela uppväxt.
Forskning visar att maktobalans i nära relationer kan öka risken för våld i nära relationer. Ett mer jämställt och jämlikt föräldraskap kan bidra till mer stabila och trygga relationer. Det finns också samband mellan jämställda normer kring föräldraskap och mer närvarande faderskap, vilket i sin tur kan ha positiva effekter för barns utveckling under uppväxten och relationen mellan barn och föräldrar.
Metoder för jämställt föräldraskapsstöd
Det finns olika metoder för att arbeta för ett mer jämställt föräldraskapsstöd inom olika verksamheter som möter barn och deras föräldrar.
Graviditeten är en särskilt viktig period för att inkludera båda föräldrarna vid besöken inom mödrahälsovården. För många föräldrar är detta den första kontakten med samhällets föräldraskapsstöd, och en möjlighet att planera för ett jämställt föräldraskap.
Alla besök inom barnhälsovården är i grunden till för barnets båda föräldrar, förutom ett enskilt föräldrasamtal med respektive förälder. Frågor om jämställt föräldraskap, föräldrasamarbete och ansvarsfördelning tas upp vid flera tillfällen i föräldraskapsstödet.
Ett exempel på ett verktyg för yrkesverksamma som möter blivande föräldrar och föräldrar med barn upp till sex år är En förälder blir till. Det syftar till att stärka ett välkomnande och inkluderande bemötande i verksamheter som erbjuder föräldraskapsstöd.
Ett annat verktyg är Jämställt föräldraskap – för barnets bästa, ett metodmaterial för mödra- och barnhälsovården med övningar, reflektionskort och checklistor för föräldrar.
Föräldragrupper som riktar sig särskilt till pappor kan bidra till sociala nätverk, stärkt jämställdhet i föräldraskapet och en bättre relation till barn och partner.
MÄN har lång erfarenhet av arbete med pappagrupper och erbjuder både fysiska och digitala grupper över hela landet. Organisationen erbjuder även stöd för pappor i separation, en situation som kan innebära en svår livsomställning för familjen och ökad risk för konflikter mellan föräldrar.
Pappor.se är en digital plattform för pappor som söker stöd, samtal och gemenskap kring föräldraskap och livet som pappa.
Pappa kom hem är ett föräldraskapsstödsprogram som MÄN förvaltar. Det riktar sig till pappor med migrationsbakgrund med barn i åldern 0-18 år. Programmet kan erbjudas inom verksamheter som familjecentraler, språkcaféer, svenska för invandrare, mödra- och barnhälsovård, socialtjänst och studiecirklar.
Arbetsgivare har stor påverkan på hur föräldrar fördelar det obetalda hem- och omsorgsarbetet och är därför en viktig aktör i arbetet för ett jämställt föräldraskap. Arbetsgivare kan också gynnas av ett mer jämställt föräldraskap genom minskad stress och bättre förutsättningar för en hållbar arbetsmiljö.
Information och filmer om jämställt föräldraskapsstöd
Länsstyrelserna tillsammans med Tobias Axelsson, forskare vid Örebro universitet, har tagit fram en serie om jämställt föräldraskap och föräldraskapsstöd. De tre filmerna ger en bra bakgrund till det nationella arbetet med jämställdhet och föräldraskapsstöd, hjälp med hur insatser kan anpassas till pappor och om hur vi ska göra för att främja ett jämställt föräldraskap.
Försäkringskassan har information som riktar sig till blivande och nyblivna föräldrar som kan vara bra att tänka på när vid planering av föräldraledighet. Mer information i länklistan nedan.
Projektet Hej jämställt föräldraskap erbjuder diskussionsmaterial, filmer, fakta och affischer om jämställt föräldraskap. Det vänder sig till både yrkesverksamma och föräldrar och utgår från att ett jämställt föräldraskap gynnar barn, föräldrar och samhället i stort. Materialet är framtaget i samarbete mellan filmskapare, vårdpersonal, forskare och vårdutvecklare och kan användas fritt som stöd i samtal och föräldragrupper, även i pappagrupper och av privatpersoner.
Relaterad information
Jämlikhet i hälsa
Det övergripande målet för den svenska folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen samt att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Trots detta finns fortfarande betydande skillnader i hälsa och livsvillkor mellan olika grupper i samhället. Föräldraskapsstöd är en viktig hälsofrämjande och förebyggande insats som kan bidra till att minska dessa skillnader.
Arbetet för jämlik hälsa utgår från principen om mänskliga rättigheter. I FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna slås fast att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Hälsa och tillgång till stöd och goda uppväxtvillkor är därför en central del av ett jämlikt samhälle.
Barns hälsa och utveckling påverkas i hög grad av familjens livsvillkor. Föräldrarnas sociala och ekonomiska situation, psykiska och fysiska hälsa samt föräldraförmåga har stor betydelse för barnets utveckling, psykiska och fysiska hälsa, skolgång och framtida livssituation. Ojämlika livsvillkor mellan familjer bidrar till att barn får olika förutsättningar redan tidigt i livet.
Detta betonas även i det folkhälsopolitiska målområde Det tidiga livets villkor, där fokus ligger på att skapa, stötta och stärka en god start i livet och jämlika uppväxtvillkor. Målet är att alla barn ska få grundläggande förutsättningar att utveckla sina kognitiva, emotionella, sociala och fysiska förmågor utifrån sina egna villkor. Särskilt viktiga fokusområden för detta arbete är:
Även andra samhällsfaktorer påverkar barns hälsa och utveckling, exempelvis utbildning, ekonomi, boende, närmiljö, social delaktighet och tillgång till hälsofrämjande stödinsatser.
I den nationella strategin för ett stärkt föräldraskapsstöd lyfts jämlikhet i hälsa fram som ett genomgående perspektiv. Föräldraskapsstödet behöver utformas så att det är tillgängligt och relevant för olika grupper av föräldrar och vårdnadshavare, oavsett exempelvis kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller socioekonomiska förutsättningar.
Verksamheter som möter barn och föräldrar – exempelvis mödra- och barnhälsovård, öppen förskola, elevhälsa, socialtjänst, skola och förskola – har en viktig roll i att främja jämlika uppväxtvillkor, förebygga ohälsa samt tidigt uppmärksamma barn och familjer som behöver stöd.
Tillgänglighet en nyckelfaktor
För att främja jämlikhet och jämlik hälsa för alla barn behöver föräldraskapsstödet tillgängliggöras för fler. Grupper av föräldrar som generellt deltar i mindre utsträckning i föräldraskapsstöd är exempelvis pappor, föräldrar med kort utbildning och låg inkomst samt föräldrar som migrerat till Sverige. Det är därför viktigt att aktörer som arbetar med föräldraskapsstöd ser över vilka föräldrar som nås av stöd och vilka som inte nås. Det är också viktigt att de insatser som erbjuds utformas utifrån föräldrarnas behov.
Det är därför viktigt att aktörer som arbetar med föräldraskapsstöd kontinuerligt följer upp vilka grupper som nås av stödet och vilka som riskerar att inte ta del av det. För att öka tillgängligheten behöver stödet utformas utifrån olika föräldrars behov och livssituationer, exempelvis genom anpassad information, olika former för deltagande, språkstöd och samverkan mellan verksamheter.
Ett tillgängligt, inkluderande och kunskapsbaserat föräldraskapsstöd kan bidra till bättre och mer jämlika uppväxtvillkor för barn och unga.
Relaterad information
Uppdaterad: 7 september 2026