Preventionsstrategier

Preventionsnivåer

Prevention handlar om att förebygga ohälsa eller problem innan de uppstår eller förvärras. Det kan ske genom olika former av stöd, insatser, program och arbetssätt - så kallade preventions­strategier.

Föräldraskapsstöd kan erbjudas på tre preventions­nivåer och vilket typ av stöd som behövs kan variera över tid och beroende på familjens situation. De tre nivåerna kan illustreras som en pyramid:

• Universellt stöd utgör basen i pyramiden och riktar sig till alla föräldrar, oavsett om de befinner sig i en låg- eller högriskgrupp. Insatserna erbjuds brett under barnets uppväxt och syftar till att stärka föräldraskapet, främja barns hälsa och utveckling och förebygga att problem uppstår. Exempel på universella insatser är föräldragrupper på BVC, föreläsningar via förskola och skola och gruppbaserade föräldraskapsstödsprogram.
  
• Selektivt stöd riktar sig till föräldrar eller familjer som bedöms ha en förhöjd risk för ohälsa eller är särskilt utsatta för en eller flera riskfaktorer. Insatserna syftar till att motverka en negativ utveckling och stärka skyddsfaktorer hos både barn och föräldrar. Exempel på selektiva insatser är riktade föräldraskapsstödsprogram till föräldrar med barn som visar beteendeproblem, föräldragrupper för specifika målgrupper eller individuellt stöd för föräldrar.
• Indikerat stöd är ett riktat stöd till föräldrar där antingen barn och/eller förälder har uttalade svårigheter och problem. Syftet med stödet är att minska på problemens omfattning och förhindra att de förvärras. Exempel på indikerade insatser är individuellt föräldraskapsstöd inom familjecentral, socialtjänst och hälso- och sjukvård.

Kostnad, risk och nytta

Den största före­byggande effekten uppnås om små insatser riktas mot hela befolkningen jämfört med stora insatser mot ett fåtal i högriskgrupperna, vilket brukar kallas för preventions­paradoxen.

• Universellt föräldraskaps­stöd innebär låga kostnader per individ med låg risk och med mindre effekter.
  
• Selektivt stöd innebär måttliga kostnader per individ med minimal risk och med medelstora effekter.
  
• Indikerat stöd innebär höga kostnader per individ med viss risk och med största möjliga effekter.

Risk- och skyddsfaktorer

Risk- och skyddsfaktorer kan bidra till att förstå och förklara varför vissa barn utvecklar ett normbrytande beteende medan andra inte gör det. Faktorerna finns på flera nivåer i barnets liv, både i barnets uppväxtvillkor, sociala miljöer och samhälleliga sammanhang.

Riskfaktor

Riskfaktor är sådant som ökar sannolikheten för problem. En riskfaktor för ett visst beteende kan vara en egenskap, en händelse, ett förhållande eller en process som ökar sannolikheten eller risken för ett visst problemutfall. En enskild riskfaktor leder sällan i sig till problem. Däremot kan flera riskfaktorer tillsammans öka risken och ge en så kallad kumulativ effekt och öka risken för att barnet orsakar ett normbrytande beteende.

Skyddsfaktor

Skyddsfaktor är sådant som minskar risken för problem eller gör att barnet bättre klarar svårigheter. Skyddsfaktorer kan både minska påverkan av riskfaktorer och stärka barnets motståndskraft. Ju fler skyddsfaktorer som finns, desto större möjlighet för barnet att klara påfrestningar.

Risk- och skyddsfaktorer finns på flera nivåer:

• hos barnet själv
• i familjen
• i skolan och bland kompisar
• i samhället

En viktig skyddsfaktor för barn är en trygg och stödjande föräldra-barnrelation. Det kan även gälla relationen med andra viktiga vuxna. För barn som lever med flera riskfaktorer är även fungerande förskola eller skola och goda relationer utanför hemmet särskilt betydelsefullt.

Risk- och skyddsfaktorer vid ett normbrytande beteende

Kunskap om risk- och skyddsfaktor används för att bedöma behov och välja insatser på alla nivåer i det förebyggande arbetet. Socialstyrelsen beskriver i kunskapsstödet ”Bedöma risk och behov för barn och unga som begår brott eller har annat normbrytande beteende” vilka risk- och skyddsfaktorer som forskning identifierat som relevanta för att förstå normbrytande beteende och risk för kriminalitet.

Exempel på riskfaktorer hos barnet är svårigheter med:

• överaktivitet, impulsivitet eller koncentrationssvårigheter
• Trotsighet, ilska eller orädd
• bristfälliga språkliga förmågor eller skolprestationer
• negativa problemlösningar, tolkningar eller attityder
• nedstämdhet eller självskadebeteende
• problematiska kamratrelationer
• alkohol- och/droganvändning

Exempel på riskfaktorer i familjen:

• Föräldrarnas egna svårigheter
• Svårigheter i föräldra-barnrelationen
• Föräldrarnas svårigheter med uppfostringsstrategier

Skyddsfaktorer hos barnet kan vara:

• Positiv skolanknytning och prestationer
• Positiva förhållningssätt och problemlösningar
• Positiva umgängen och aktiviteter
• Barnets medvetenhet och motivation

Skyddsfaktorer i familjen kan vara:

• föräldrarnas positiva attityder och uppfostringsstrategier
• föräldrars engagemang och stöd
• föräldrarnas medvetenhet och motivation

I samverkan mellan olika myndigheter används ofta en gemensam modell, som kallas Preventionsstjärnan. Modellen är framtagen av Länsstyrelsen i Stockholm och är ett sätt att visa hur ett arbete med samma risk- och skyddsfaktorer kan förebygga en rad olika problematiska utfall. I den gröna mitten av stjärnan finns de risk- och skyddsfaktorer som är gemensamma för flera olika problemutfall.

Dessa faktorer förekommer ofta tidigt i ett barns liv. Förebyggande insatser mot de tidiga och gemensamma riskfaktorerna, tillsammans med ett bra universellt stöd till för att stärka föräldrars skyddsfaktorer kan alltså verka förebyggande för ett antal riskfaktorer och problematiska utfall.

Föreläsning: Universellt föräldraskapsstöd – hur vi lyckas ge alla det de behöver?

Anna Sarkadi, professor och specialist i socialmedicin vid Uppsala universitet förklarar förutsättningarna för att universellt föräldraskapsstöd ska nå alla föräldrar och vara effektivt.

Koppling mellan risk- och skyddsfaktorer och problemutfall

Ofta hänger riskfaktorer samman och påverkar varandra. Under 2021 tog Research Institutes of Sweden (RISE) fram en kunskapssammanställning om risk- och skyddsfaktorer kopplade till multipla problemutfall på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholm. Syftet var att återge forskning som belyser vilka risk- och skyddsfaktorer som är gemensamma för olika problemutfall och vilka som är mer specifika för enskilda problemutfall.

Riskfaktorer

När det gäller riskfaktorer på familjenivå är det föräldrabarn-relationen, uppfostringsstrategier och en konfliktfylld hemmiljö samt föräldrarnas egna svårigheter som har samband med flest problemutfall. Se Figur 4 nedan.

Skyddsfaktorer

Skyddsfaktorer är till skillnad mot riskfaktorer inte lika väl beforskade. På individ- och familjenivå har föräldrarnas engagemang och stöd, trygg anknytning och självreglering störst betydelse.

Föräldraskapsstödjande insatsers påverkan på riskfaktorer

En tilltänkt satsning på evidensbaserat föräldraskapsstöd och skolbaserat stöd i ett län skulle kunna påverka olika riskfaktorer och ha samband med olika problemutfall. Se Figur 10 nedan.

Ett antal föräldraskapsstödjande insatser har utvärderats i svensk forskning med positiva resultat. Insatserna kan användas med låg risk och hög sannolikhet för positiva effekter på flera risk- eller skyddsfaktorer. De flesta insatserna är universella, men flera kan även användas som riktade insatser.

Rapporten lyfter ett antal namngivna program och insatser, men utlovar inte en heltäckande lista. Dessa är: Family Check-Up och iKomet, Växa Tryggt, Rinkebymodellen och utökade hembesök (som alla tre bygger på Family Nurse Partnership), Komet, COPE, Connect samt De otroliga åren, Alla Barn i Centrum (ABC) och Triple P.