Effekter av föräldraskapsstöd

Föräldraskapsstöd är insatser och aktiviteter riktade till föräldrar som stärker föräldraförmågan och relationen mellan förälder och barn. Stödet bör erbjudas på ett flertal olika arenor för att nå alla grupper av föräldrar med olika behov på de tre preventions­nivåerna universell, selektiv och indikativ nivå.

Studier av effekter av föräldraskapsstöd fokuserar huvudsakligen på specifika manualbaserade program. De syftar vanligtvis till att stärka relationen mellan föräldrar och barn och föräldraförmågan samt att främja barns hälsa och utveckling och förebygga eller minska beteendeproblem.

Programmen kan vara främjande, förebyggande eller riktade till familjer med beteendeproblem, psykisk ohälsa, konflikter eller andra särskilda behov. Insatserna ges ofta i grupp eller individuellt under ett antal träffar med exempelvis strukturerade övningar, information, videomaterial och hemuppgifter. Föräldraskapsstödsprogram finns för olika målgrupper och omfattar barn i flera åldrar – från spädbarn till tonåringar.

Tre systematiska översikter om effekter av föräldraskapsstödsprogram från SBU och Socialstyrelsen

Främjande av psykiskt välbefinnande hos barn och ungdomar

Universella program syftar till att stärka friskfaktorer till skillnad från förebyggande program som syftar till att minska riskfaktorer för psykisk ohälsa. SBU drar slutsatsen att föräldraskapsstödsprogram under graviditeten och barnets första tre år ger barnen förbättrad social och emotionell kompetens, men att underlaget är otillräckligt för att bedöma effekter av program när barnen är äldre.

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn

SBU inkluderar i sin rapport föräldraskapsstödsprogram på alla preventionsnivåer för föräldrar vars barn inte har några beteendediagnoser. Syftet är att minska barns normbrytande beteende genom att stärka föräldra-barnrelationen och föräldrarnas uppfostringsstrategier. SBU drar slutsatsen att utagerande problem kan förebyggas med Family Check Up på universell och selektiv nivå och minskar på indikerad nivå med De otroliga åren, Parent Child Interaction Therapy och Triple P.

Insatser för att motverka fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott

Socialstyrelsen inkluderar i denna rapport enbart program på indikerad nivå för föräldrar med barn som har hög risk för fort­satt norm­brytande bete­ende och diagnoser. Socialstyrelsen ger rekom­men­da­tionen att social­tjänst­en bör erbjuda beteendebaserade föräldraskapsstödsprogram.

Tabell med tre rapporter om effekter av föräldraskapsstödsprogram från SBU respektive Socialstyrelsen 2021-2022

Tabellen går att scrolla i sidled.

Effekter av universellt föräldraskapsstöd

Universellt föräldraskapsstöd erbjuds alla föräldrar oavsett behov eller risknivå. Eftersom det är svårt att på förhand veta vilka familjer som kommer att utveckla problem kan universella insatser bidra till att främja barns hälsa och utveckling och förebygga framtida problem på befolkningsnivå.

Universellt föräldraskapsstöd på befolkningsnivå

Universellt föräldraskapsstöd är förhållandevis kostnadseffektivt och lättillgängligt. Inom folkhälsovetenskapen används begreppet preventionsparadoxen. I detta sammanhang menas det att små effekter uppnås på föräldraförmåga, föräldra-barnrelationen och barnets beteende med universella insatser riktade mot hela befolkningen jämfört med stora åtgärdande insatser mot ett fåtal i högriskgrupper.

Räckvidd och proportionell universalism

För att uppnå en sådan befolkningspåverkan behöver stödet nå en stor andel av föräldrarna. Det är därför viktigt att minska hinder för deltagande och utveckla former för stöd som även når grupper som traditionellt är svårare att nå med föräldraskapsstöd. Detta tillvägagångssätt kallas proportionell universalism, där universella insatser erbjuds alla men anpassas efter olika familjers behov och förutsättningar.

Universellt föräldraskapsstöd kan också minska stigma kring att söka stöd och fungera som en väg in till mer omfattande selektiva eller indikerade insatser för familjer som behöver ytterligare stöd, särskilt om insatserna upplevs som delar av en sammanhängande stödstruktur.

Effekter av universella föräldraskapsstödsprogram

Universella föräldraskapsstödsprogram bygger ofta på social inlärningsteori, utvecklingspsykologi och anknytningsteori. Forskningen visar varierande resultat. Vanligtvis, men inte alltid, syns små effekter på barns beteende och föräldrabarn­relationen när programmen genomförs och föräldrarna tycker att stödet har varit meningsfullt. En systematisk översikt från SBU 2022 visar att universella föräldraskapsstödsprogram under graviditeten och barnets första tre år har positiva effekter på flera utfall för både föräldrar och barn. Det ger barnen förbättrad social och emotionell kompetens och stärker samspelet mellan förälder och barn och förälderns lyhördhet i vardagliga situationer.

Effekter för olika målgrupper

Flest program finns för föräldrar till barn i åldern 2–6 år och generellt ses mer effekt hos barn än ungdomar. Det kan bero på att tillgången till föräldraskapsstöd till föräldrar med tonåringar är begränsad, så även forskningen i Sverige och internationellt. Samtidigt kan stöd till föräldrar under den känsliga tonårsperioden vara extra viktigt.

Universella föräldraskapsstödsprogram har blandade effekter (positiva eller inga) på utagerande beteendeproblem hos barn, men är mer effektiva för de föräldrar som själva har psykisk ohälsa eller upplever större oro för sina barns anpassning. Detta resultat överensstämmer med att det ses högre effekter hos riktade (selektiva och indikerade) program än universella. Det är ett väntat resultat eftersom utgångspunkten för universella program är föräldrar i allmänhet som inte har så stora problem. Dock visar SBU i en systematisk översikt och utvärdering av program för att förebygga psykisk ohälsa, att utagerande problem hos barn 2–17 år kan förebyggas med Family Check Up, på universell nivå i åtminstone några år jämfört med ingen intervention.

Idag finns det väldigt få studier med långtidsuppföljningar av effekter samt studier av skillnader och likheter i effekterna mellan olika föräldraskapsstödsprogram.

Barnhälsovården som universellt föräldraskapsstöd

Barnhälsovården (BHV) i Sverige har sina rötter i den universella spädbarnsvård som etablerades under 1930-talet och som bestod av hälsoundersökningar, information till mamman och hembesök. Långtidsuppföljningar visar att stödet haft positiva effekter genom hela livet, bland annat i form av bättre utbildningsresultat, högre inkomster och längre livslängd. Effekterna var särskilt tydliga i socioekonomiskt utsatta grupper, vilket bidrog till minskade hälsoskillnader.

I dag utgör BHV ett universellt föräldraskapsstöd under barnets första levnadsår, med goda möjligheter att tidigt identifiera familjer som behöver ytterligare stöd. Samtidigt är evidensen för effekterna av dagens universella stöd inom BHV begränsad, bland annat eftersom stödet erbjuds alla familjer och därför är svårt att utvärdera.

Effekter av selektivt och indikerat stöd

Störst effekter ses i indikerade ­program för barn med hög risk för problem eller med beteende­problem, jämfört med universella och selektiva program.

Effekter av selektivt och indikerat föräldraskapsstöd

Enlig SBU (2019) är föräldra­skaps­stöds­program en effektiv insats till föräldrar med barn med utagerande beteende.

Selektiva och indikerade gruppbaserade eller individuella föräldraskapsstöds­program är vanligen baserade på social inlärningsteori och ibland anknytnings­teori. De visar i regelmåttliga effekter på både föräldra­förmåga och barns beteende­problem. Målgruppen är främst föräldrar med barn i åldern 3–12 år.

Effekter av olika program

En systematisk översikt från SBU (2021) visar att flera program kan minska utagerande beteende Exempelvis kan Family Check Up förebygga problem på selektiv nivå, medan De otroliga åren, Parent Child Interaction Therapy och Triple P kan minska problem på indikerad nivå.

Även Socialstyrelsen (2021) visar att exempelvis Cope, De otroliga åren, Komet och Triple P minskar normbrytande beteende hos barn 6-11 år, även hos föräldrar till barn med ADHD eller till familjehemsplacerade barn.

En systematisk översikt som SBU kommenterat (2025) visar dessutom att föräldraskapsstöd riktat till föräldrar med komplexa behov och svårigheter har positiva effekter på föräldrabeteenden samt på barns psykiska hälsa och utagerande beteenden. Det gäller föräldrar med barn upp till 10 år och stöd som utgår från social inlärningsteori som Family Check-up, De otroliga åren, Parent-Child Interaction Therapy (PCIT) och Triple P.

Stöd till föräldrar med ungdomar

Föräldraskapsstöd till föräldrar med ungdomar kan behöva förstärkas, då det är mindre utvecklat och utvärderat än stöd till yngre barn, varför effekterna är mer osäkra.

Hembesök och tidiga insatser

Barnhälsovårdens tidiga hembesök efter födseln ger en viktig möjlighet att identifiera familjer som behöver selektivt eller indikerat stöd. Det finns flera exempel på hembesöks­program som visar positiva effekter på barns hälsa och riskfaktorer för ohälsa, särskilt på selektiv och indikerad nivå.

Det finns också metoder för att främja späd­barns anknytningsrelationer och föräldrars lyhördhet att användas i barnhälsovården och i sam­verkan med socialtjänsten. Samtidigt finns det en diskrepans mellan metoder med vetenskapligt stöd och de som används i praktiken.

Hälsoekonomiska effekter

För att underlätta för politiker och beslutsfattare har hälsoekonomiska analyser av föräldraskapsstödsprogram genomförts. Analyserna visar att både universella och riktade insatser är kostnadseffektiva.

Antalet barn och unga ökar i dagens samhälle, vilket är en positiv utveckling. Samhällets resurser är dock begränsade, vilket gör att vi behöver metoder för att kunna göra kloka prioriteringar. Hälsoekonomiska analyser hjälper oss att använda befintliga resurser så att mesta möjliga hälsa tillkommer befolkningen.

För att stötta politiker och beslutsfattare i beslut om föräldraskapsstödsinsatser har Folkhälsomyndigheten genomfört hälsoekonomiska analyser av föräldraskapsstödsprogram som används i Sverige. Analyserna gjordes både på universella och riktade program.

Kostnadsberäkningarna som genomfördes på 18 program visade att de är en relativt billig insats. För de flesta programmen var kommunens kostnader för att genomföra dem lägre än 3000 kr per barn. I en hälsoekonomisk analys ställdes sedan kostnaderna mot de uppmätta effekterna.

Både universella och riktade program ger minskade kostnader

Folkhälsomyndighetens analyser visade att universella program (som erbjuds till alla föräldrar) har en låg kostnad för genomförande, samtidigt som de kan minska utagerande beteende hos barn och öka deras hälsorelaterade livskvalitet. Ett fall av utagerande beteende hos ett barn kostar kommunen ca 82 000 kr på ett år, medan kostnaden för ett universellt program i studien uppgick till 54 000 kr. En kommun kan därför göra kostnadsbesparingar redan efter ett år.

De riktade programmen visade sig också lönsamma. Riktade program har generellt en större positiv effekt än universella program (då familjens problem är större från start), vilket också kan leda till större kostnadsminskningar. Kostnaderna för de riktade programmen som studerades uppgick till mellan 12 000-60 000 kr, och jämfört med kostnaden för ett fall av utagerande beteende på 82 000 kr var även dessa kostnadseffektiva.

Slutsats: programmen är kostnadsbesparande även om effekten endast skulle kvarstå under ett år. För varje satsad krona får man i genomsnitt två kronor tillbaka under en period om 1-2 år.

En senare samhällsekonomisk analys från 2021 kom fram till samma slutsats: hög lönsamhet och samhällsnytta för samtliga insatser – fyra föräldraskapsstödjande program för föräldrar till utagerande barn och en självhjälpsbok.

En vetenskaplig översikt från 2022 stärker tidigare resultat ytterligare: att interventioner till föräldrar sannolikt innebär en kostnadseffektiv användning av samhälleliga resurser, särskilt när det handlar om att förebygga barns externaliserande och internaliserande beteendeproblem. Hembesöksprogram för att förhindra övergrepp och försummelse av barn har potential att vara kostnadsbesparande över tid.

Målet är inte att spara pengar

Hälsoekonomiska utvärderingar, som på ett strukturerat sätt jämför kostnader och effekter för två eller flera alternativ, är ett bra hjälpmedel för beslutsfattare att avgöra huruvida en metod ger så pass mycket hälsa att det står i proportion till vad den kostar. De är därmed viktiga verktyg för en effektiv resursfördelning inom välfärdssektorn.

Det är dock viktigt att betona att syftet med hälsoekonomiska analyser inte är att spara pengar. Underlaget ska istället ge beslutsfattare tillräcklig kunskap för att kunna använda de resurser som finns tillgängliga för att få mesta möjliga hälsa i utbyte.