Arenor för föräldraskapsstöd

Föräldraskapsstöd omfattar insatser och aktiviteter som stärker föräldrars förmåga och relationen mellan förälder och barn. Det kan till exempel handla om barns rättigheter, hälsa och utveckling, relationer i familjen och sociala nätverk.

Föräldraskapsstödsarenor

Föräldraskapsstöd erbjuds inom olika verksamheter, miljöer eller organisatorisk plats, så kallade arenor. Några av dessa beskrivs nedan.

Mödrahälsovården

Mödrahälsovårdens föräldraskapsstöd syftar till att stärka föräldrarnas förmåga att möta barnets behov och underlätta övergången till föräldraskap. Det omfattar bland annat förberedelse inför förlossningen och den första tiden med barnet, förändringar i parrelationen och föräldrasamarbetet och att stärka föräldra-barnrelationen. Socialstyrelsen rekommenderar föräldraskapsstöd i mindre grupper och betonar behovet av kompetens hos dem som leder grupperna.

Som ett komplement till det ordinarie stödet rekommenderas ett strukturerat gemensamt föräldrasamtal för blivande föräldrar som behöver utökat stöd, i graviditetsvecka 25–29. Samtalet kan bland annat handla om föräldraskap, roller, förväntningar, ansvarsfördelning, kommunikation och föräldrasamarbete. Vid behov kan barnmorskan samverka med mödra- och barnhälsovårdspsykolog, socialtjänst och familjerådgivning.

Barnhälsovården

Barnhälsovårdens föräldraskapsstöd syftar till att bidra till att stärka föräldraförmågan, föräldra–barnrelationen och föräldrarnas samarbete kring barnet. Vid första hembesöket bjuds båda föräldrarna in till samtliga besök inom barnhälsovården. Hembesöket har förutsättningar att ge en ökad förståelse för familjens situation så att stödet kan utformas utifrån familjens och det enskilda barnets behov.

Alla nyblivna föräldrar rekommenderas att delta i föräldraskapsstöd i mindre grupp tillsammans med andra nyblivna föräldrar och ett enskilt föräldrasamtal. Den födande föräldern erbjuds samtal i samband med EPDS-screeningen när barnet är 6–8 veckor och den icke-födande föräldern när barnet är 3–5 månader. Samtalen erbjuds i fysisk form och ger möjlighet att uppmärksamma det egna föräldraskapet, psykiska hälsa, föräldrasamarbete, våld i nära relationer, levnadsvanor och behov av ytterligare stöd.

Föräldrar som inte har deltagit i föräldraskapsstöd i mindre grupp eller som behöver utökat stöd rekommenderas också ett gemensamt föräldrasamtal vid 8–10 månader. Samtalet genomförs företrädesvis som en utvidgning av det universella hembesöket. Fokus kan vara barnets behov, föräldra–barnrelationen, samarbete, kommunikation, ansvarsfördelning och konflikthantering. Vid behov erbjuds fortsatt stöd och samverkan med andra aktörer.

Stöd utifrån behov

Både mödra- och barnhälsovården har en viktig roll i att uppmärksamma behov av ytterligare stöd och samverka med andra verksamheter. Det kan exempelvis handla om psykisk ohälsa, social eller ekonomisk utsatthet, relationssvårigheter, funktionsnedsättning eller våld i nära relationer. Vid misstanke om att ett barn far illa ska barnhälsovården göra en orosanmälan till socialtjänsten.

För att motverka skillnader i hälsa och livsvillkor och för att ge alla barn en bra start i livet erbjuds många nyblivna föräldrar i områden med socioekonomiska utmaningar utökade hembesök (ca 5 besök) från barnhälsovården i samverkan med socialtjänsten och ev. andra verksamheter.

Hälso- och sjukvården

Barn- och ungdomspsykiatrin, barn- och ungdoms­habiliteringen och barnkliniker erbjuder föräldraskapsstöd när ett barn har sjukdom, funktionsnedsättning eller andra särskilda behov. Stödet ges främst genom samtal med olika yrkesgrupper, men kan även erbjudas i form av föräldraskapsstödsprogram, föreläsningar, telefonrådgivning och webbaserad information.

Inom habiliteringen kan stödet omfatta information om samhällets stöd, kris­bearbetning, föräldraträning och utbildning. För familjer med barn som har funktionsnedsättning är samordning av olika insatser ofta en viktig del av stödet.

Föräldraskapsstöd kan även erbjudas när en förälder har egen ohälsa eller funktionsnedsättning och barnet är anhörig. Föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning kan behöva extra stöd i kontakter med hälso- och sjukvården, och behovet kan kvarstå under hela föräldraskapet. Olika gruppers behov av föräldraskapsstöd finns beskrivna under Målgrupper för föräldraskapsstöd.

Tandvården

Tandvården ska genom hälsofrämjande, förebyggande och vårdande insatser bidra till en god och jämlik munhälsa hos befolkningen. Enligt tandvårdslagen ansvarar tandvården för regelbunden tandvård för barn och ungdomar till och med det år de fyller 19 år. Folktandvården har en lång tradition av förebyggande arbete och av att möta barn och föräldrar individuellt och i grupp för att främja goda levnadsvanor och en god munhälsa.

Munsjukdomar hos barn har starkast samband med ohälsosamma matvanor och bristande munhygien, och delar därför flera skydds- och riskfaktorer med andra hälsoaspekter. Ansvaret för munhälsa finns i första hand hos tandvården men är starkt kopplat till annat hälsofrämjande och förebyggande arbete som utförs inom andra delar av hälso- och sjukvården varför samarbeten mellan verksamheterna är viktigt.

Föräldrar kan behöva stöd i att skapa goda rutiner i familjen gällande exempelvis tandborstning och matvanor. Tandvården deltar i varierande omfattning i föräldragrupper inom mödra- och barnhälsovården, samt verksamheter såsom öppen förskola och familjecentraler.

Vid misstanke om att ett barn far illa, eller är i behov av skydd eller stöd är personalen inom tandvården, liksom övrig hälso- och sjukvårdspersonal, skyldig att göra en orosanmälan till socialtjänsten enligt socialtjänstlagen.

Öppen förskola

Öppen förskola är en pedagogisk verksamhet för barn och föräldrar som leds av pedagoger och ett komplement till förskola och familjedaghem. Barnet kommer tillsammans med en förälder eller annan vuxen och familjen bestämmer själva när och hur ofta de vill delta. Verksamheten leds av pedagoger. Det är en mötesplats för barn och vuxna och en viktig arena för universellt föräldraskapsstöd. Föräldrar kan träffa andra föräldrar, utbyta erfarenheter och få stöd av pedagoger och ibland andra professioner. Verksamheten kan också bidra till språk, gemenskap och integration.

Många öppna förskolor erbjuder träffar med olika teman, till exempel om barns utveckling, goda mat- och rörelsevanor, jämställt föräldraskap och barnböcker. Vissa riktar sig även till särskilda målgrupper, exempelvis unga föräldrar, pappor eller nyanlända föräldrar.

Öppna förskolor kan drivas av kommunen eller av andra aktörer. De finns ofta i familjecentraler, där kommun och region samverkar. En väl fungerande samverkan mellan öppen förskola, mödra- och barnhälsovård och socialtjänstens förebyggande verksamhet kan göra det enklare för föräldrar att få stöd.

Familjecentral

I många kommuner och kommundelar finns familje­centraler som riktar sig till föräldrar och barn. Familje­centralen bygger på samverkan och samordning mellan olika uppdragsgivare och huvudmän. Basverksamheterna är mödra- och barnhälsovården i samverkan med öppen förskola samt en förebyggande socialtjänst. Även andra aktörer såsom tandvård, bibliotek, ungdomsmottagning, elevhälsa kan samverka med eller vara samlokaliserad med familjecentralen.

Familjecentralens verksamhet är hälsofrämjande, universellt förebyggande och tidigt stödjande med fokus på barns och familjers hälsa och välbefinnande. Familjecentraler utgör en viktig arena för tidiga och samordnade insatser och kan bidra till mer jämlika uppväxtvillkor genom att erbjuda lättillgängligt stöd utifrån familjers olika behov och livssituationer.

Det finns en nationell vägledning för familjecentralers arbete och deras uppdrag. Vägledningen innehåller samlad kunskap som och kan användas som stöd vid etablering, utveckling och kvalitetssäkring av verksamheten.

Kartläggning av familjecentraler

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har genomfört en kartläggning av familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter i Sverige. Resultaten visar att verksamheterna är lättillgängliga och erbjuder både universella och riktade insatser utifrån familjers behov. Flera verksamheter erbjuder stöd i föräldraskapet efter 6 års ålder. Personalens behov av att utveckla föräldraskapsstödet för föräldrar till äldre barn, samt förutsättningarna för samverkan, lyfts bland mycket annat. Det ges även förslag på utveckling för att förbättra olika framkomna utmaningar.

Folkhälsomyndigheten har också publicerat en kartläggande litteraturöversikt med syftet att undersöka vad som är känt om betydelsen av familjecentralers hälsofrämjande och förebyggande arbete för att främja barns och familjers hälsa och välmående. Socialstyrelsen har uppdrag att stödja inrättande och vidareutveckling av familjecentraler.

Skolan

Förskola och skola är viktiga verksamheter för föräldraskapsstöd. Personal inom förskola och skola möter och kommunicerar med alla föräldrar på olika sätt, ibland dagligen. På den här sidan har vi samlat information om skolans samverkan med hem och vårdnadshavare, med länkar till sidor för den som vill veta mer.

Samverkan mellan skolans olika verksamheter och föräldrar ska ske i syfte att skapa de bästa förutsättningarna för barnens och elevernas utveckling och lärande. Samverkan kan ske mellan föräldrar och personal i förskola och skola, såväl personal i den pedagogiska verksamheten som i elevhälsan. Samverkan kan också ske i samarbete med andra samhällsaktörer utanför skolan, exempelvis habilitering, barn- och ungdomspsykiatri, socialtjänst, polis och civilsamhällesorganisationer.

Här kan du läsa mer om hur föräldraskapsstöd kan vara en del av skolans och elevhälsans arbete i samband med:

Socialtjänst

Socialtjänsten är en viktig arena för föräldraskapsstöd under barnets hela uppväxt. Den nya socialtjänstlagen innebär ett tydligare uppdrag att arbeta förebyggande och vara lättillgänglig. Föräldraskapsstöd kan därför erbjudas både universellt och till föräldrar som behöver mer riktat stöd.

Socialtjänstens förebyggande uppdrag

Den pågående omställningen till en mer förebyggande socialtjänst, som tydliggörs i den nya socialtjänstlagen (2025:400), innebär ett tydligare uppdrag för kommunens socialtjänst att arbeta förebyggande, kunskapsbaserat och vara tillgänglig. Föräldraskapsstöd kan därför vara en del av social­tjänstens förebyggande arbete och erbjudas universellt som en lättillgänglig insats utan individuell behovsprövning, och inte enbart till familjer där problem redan har identifierats. Socialtjänsten kan därmed vara en bro mellan främjande och tidigt förebyggande föräldraskapsstöd och mer riktat och individanpassat stöd.

Universellt föräldraskapsstöd genom hela uppväxten

Kommunen, främst genom socialtjänsten, rekommenderas erbjuda manualbaserat föräldraskapsstöd i mindre grupp till alla föräldrar med barn 0–18 år. Stödet ska vara tillgängligt under hela uppväxten och kan erbjudas i samverkan med exempelvis familjecentraler, förskola och skola. Det kan genomföras fysiskt, digitalt eller i kombination.

I första hand rekommenderas manualbaserade program som har utvärderats i minst en randomiserad kontrollerad studie (RCT) i nordisk kontext. Exempel på program som uppfyller dessa kriterier i dag är ICDP 0–18 år och ABC 3–12 år till alla föräldrar, samt Ladnaan + Connect 11–16 år till somaliska föräldrar.

Föräldraskapsstödet behöver vara lättillgängligt och utformas så att olika grupper av föräldrar nås. Det kan exempelvis innebära information på flera språk, olika tider och former för deltagande samt samverkan med andra verksamheter. Föräldrar som behöver ytterligare stöd ska kunna slussas vidare till rätt verksamhet.

Tidigt stöd och samverkan

Den förebyggande socialtjänsten har också en viktig roll i att uppmärksamma behov av ytterligare stöd och samverka med andra verksamheter. Det kan exempelvis handla om psykisk ohälsa, funktionsnedsättning, relationssvårigheter, våld eller skadligt bruk och beroende. Vid oro för att ett barn far illa ska socialtjänsten kontaktas. Ett sammanhållet stöd förutsätter samverkan mellan socialtjänsten och andra aktörer som möter barn och föräldrar under uppväxten.

När familjen behöver mer stöd

Föräldrar kan periodvis uppleva att de inte räcker till. Det kan exempelvis handla om att barnet har svårt att fungera i förskolan eller skolan, eller visar tecken på att behöva mer stöd. Då kan socialtjänsten kontaktas för råd och stöd.

Om ett barn behöver placeras utanför hemmet har föräldrar rätt till stöd från socialtjänsten, exempelvis stöd i krisen och i att utvecklas i sitt föräldraskap.

Även du som är orolig för ett barn som du inte är förälder till kan kontakta socialtjänsten för råd och stöd. Den som arbetar i exempelvis förskola, skola, hälso- och sjukvård eller tandvård är skyldig att genast göra en orosanmälan till socialtjänsten om det finns misstanke om att ett barn far illa.

Webbaserat föräldraskapsstöd

Webbaserat föräldraskapsstöd kan göra information och stöd mer tillgängligt, oavsett var familjen bor eller hur vardagen ser ut. Föräldrar kan få information, råd och stöd genom digitala tjänster, föräldraskapsstödsprogram, chattar och andra former av digital kontakt. Det finns också möjlighet att ta del av andra föräldrars erfarenheter och skapa sociala kontakter online.

Webbaserat stöd erbjuds av bland annat myndigheter, regioner, kommuner och ideella organisationer. Innehållet kan handla om allt från barns hälsa och utveckling till relationer, föräldraskap och familjens vardag. Exempel på nationella kvalitetsgranskade webbplatser är 1177 och Rikshandboken i barnhälsovård, det senare framför allt ett metod- och kunskapsstöd för alla som arbetar i barnhälsovården.

Digitala arenor kan komplettera det stöd som erbjuds fysiskt och göra det möjligt för föräldrar att få stöd när och där det passar dem. Samtidigt är det viktigt att informationen är tillförlitlig, tillgänglig och anpassad till olika föräldrars behov.

Webbaserat föräldraskapsstöd som erbjuds nationellt av civila organisationer finns beskrivna under arenan Civilsamhället.

Civilsamhället

Civilsamhället är en viktig aktör i arbetet med att främja barns och familjers hälsa och välbefinnande. Det kan erbjuda mötesplatser, gemenskap och stöd som kompletterar det föräldraskapsstöd som erbjuds av kommuner och regioner.

Civilsamhällets verksamheter finns i många olika sammanhang inom ideella organisationer, föreningar och andra aktörer, till exempel inom idrott, kultur, barnrätt, psykisk hälsa och föräldraskap. Även studieförbund, trossamfund och olika föräldraorganisationer erbjuder aktiviteter och stöd till föräldrar. Stödet kan ges både fysiskt och digitalt, exempelvis genom gruppverksamhet, information, rådgivning och chatt.

Civilsamhällets organisationer kan ha särskild kunskap om och kontakt med grupper som annars kan vara svåra att nå. För vissa föräldrar kan en ideell verksamhet också upplevas som en lättillgänglig och mindre utpekande väg till stöd.

Föräldraskapsstöd inom civilsamhället kan erbjudas brett till alla föräldrar eller riktas till föräldrar med särskilda behov eller livssituationer. Samverkan mellan civilsamhället och offentliga verksamheter kan bidra till att fler föräldrar får tillgång till både universellt och riktat stöd.