Brottsförebyggande föräldraskapsstöd
Ett starkt stöd i föräldraskapet är en av samhällets viktigaste förebyggande insatser. Genom att stärka föräldrar och andra viktiga vuxna runt barnet kan vi skapa bättre förutsättningar för en trygg uppväxt och minska risken för att barn och unga rekryteras till kriminella miljöer.
Stöd i föräldraskapet är en av de viktigaste insatserna samhället kan göra för barn och unga för att undvika negativa utfall. En av samhällets stora utmaningar är att det blivit allt vanligare att barn redan vid mycket unga år rekryteras till kriminella nätverk. Det är en snabb process, ibland tar det bara en dag. Barn som befinner sig i kriminella sammanhang är ofta både utövare och brottsoffer. Det är därför avgörande att föräldrar och andra vuxna runt barnet (familj, lärare, vänner) kan stödja barnet.
Det har stor betydelse att samhället tidigt involverar föräldrar, som har ett tydligt ansvar för sina barn, för att tillsammans skapa bra uppväxtmiljöer, trygg skolgång, bättre studieresultat samt en meningsfull fritid.
MFoF har, på regeringens uppdrag, tagit fram en handlingsplan för ett brottsförebyggande föräldraskapsstöd. Myndighetens erfarenhet är att framgångsrikt arbete med föräldraskapsstödjande insatser i utsatta områden generellt kan sammanfattas med ledorden; närhet, kommunikation och tillit. Ett väl fungerande arbete med en stödjande organisation och ett över tid hållbart systematiskt arbetssätt med föräldraskapsstöd lägger grunden för det brottsförebyggande arbetet riktat till föräldrar.
Vad är brottsförebyggande föräldraskapsstöd?
Det universella föräldraskapsstödet stärker föräldrar i deras roll så att de kan vägleda barn och unga till en trygg och stabil uppväxt. Detta bidrar till att minska risken för att barn bland annat utvecklar normbrytande beteende eller dras in i kriminalitet. Det universella föräldraskapsstödet har ett hälsofrämjande fokus och utgör grunden för det brottsförebyggande föräldraskapsstödet. Dessa insatser bör erbjudas tidigt, redan till blivande föräldrar för att upptäcka eventuell fysisk, psykisk eller social ohälsa, exempelvis genom enskilda hälsosamtal. Vid risk för eller redan utvecklad problematik hos den blivande föräldern, så som ohälsa, risk- eller missbruk eller egen utsatthet av våld behöver professionellt selektivt och indikativt föräldraskapsstöd erbjudas för att stärka en god föräldraförmåga.
Det brottsförebyggande föräldraskapsstödet har en bred socialpreventiv ansats med ett särskilt fokus på att bryta rekryteringen och socialiseringen in i kriminella nätverk, därför är det vara avgörande att stödet når ut till föräldrar/familjer där barn och unga riskerar hamna i kriminalitet. Dessa barn och unga har i ökad utsträckning utsatts för våld i familjen och saknar ofta en närvarande pappa. Studier visar också att majoriteten av barn som hamnar i dessa ogynnsamma miljöer har en funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa.
När barn och unga har hamnat i kriminalitet är det viktigt att stärka familjen för att underlätta att deras barn kan ta sig ur det kriminella beteendet och öka förutsättningarna för en fungerande relation mellan barn och föräldrar. Alla vuxna i ett föräldraskap ska informeras och stödjas för att tidigt kunna stoppa en rekrytering in i kriminalitet. Exempelvis kan föräldrar få information om hur rekrytering går till vid skolans föräldramöten eller andra kommunikationskanaler som skolan använder. Syskon till unga kriminella behöver också uppmärksammas. De löper ökad risk att rekryteras när ett syskon redan befinner sig i kriminalitet och antagit en kriminell identitet. Såväl barnet/den unge som föräldrar bör förberedas inför återvändandet till familjen efter en frihetsberövning eller placering. Det handlar om allt från hantering av oro och kris, vägledning och gränssättning, riskbedömning och fakta kring problematiken. Här behövs ofta både riktat föräldraskapsstöd och familjebehandling.
Vad krävs för att arbeta med brottsförebyggande föräldraskapsstöd?
Som ovan nämnts bygger brottsförebyggande föräldraskapsstöd på det universella arbetet med föräldraskapsstöd men med fokus på den selektiva och indikativa preventionsnivån. För att det brottsförebyggande föräldraskapsstödet ska grundas på samma systematiska arbete som det universella föräldraskapsstödet är det viktigt att även arbetet med det brottsförebyggande utgår från strategins målområden. Nedan presenteras hur det är möjligt att arbeta med brottsförebyggande föräldraskapsstöd med utgångspunkt i strategins tre målområden.
Ett kunskapsbaserat arbetssätt
För att kunna bedriva ett effektivt brottsförebyggande föräldraskapsstöd är det viktigt med kontinuerliga behovskartläggningar, i syfte att tydliggöra behov av insatser och aktiviteter. Föräldrar vill sitt barns bästa, även i situationer med egna problem. Därför bör yrkesverksamma kommunicera med föräldrar och lyssna till deras behov av stöd, för att föräldrarna ska känna sig inkluderade och vara motiverad att ta emot stöd. Övrig familj bör också inkluderas i samtalen då hela familjen påverkas. Det kan exempelvis vara värdefullt i situationer där någon i familjen har oro kring sin egen hälsa, utsatthet eller risk.
Föräldrar behöver kunskap om sitt ansvar för barnen och deras utveckling och professionen behöver stärka färdigheter hos föräldrarna som ökar förmågan att ta ansvar även i svåra situationer, vilket kan vara centralt i arbetet för att förebygga kriminalitet. För att nå avsedd effekt behöver det föräldraskapsstöd som erbjuds baseras på bästa tillgängliga kunskap. Verksamheterna behöver bland annat kunskap om skydds- och riskfaktorer för normbrytande beteende samt också kunna göra en bedömning av barn och ungas risk för fortsatt negativ utveckling.30 I det brottsförebyggande arbetet är det viktigt att matcha individens risker, behov och mottaglighet och erbjuda kunskapsbaserade rekommenderade insatser till föräldrar för att motverka barnets fortsatta normbrytande beteende och återfall i brott.
På regional- och lokal nivå är det viktigt att implementera kunskapsbaserade rekommendationer. Att systematiskt mäta och följa upp metoder, insatser och/eller arbetssätt är avgörande för att över tid säkerställa effekt och hållbarhet. Ett kunskapsbaserat föräldraskapsstöd som är träffsäkert och hållbart främjar barns hälsa och utveckling.
Ett tillgängligt stöd
För att nå ut och etablera ett framgångsrikt brottsförebyggande föräldraskapsstöd generellt men i synnerhet i utsatta områden är det viktigt att stödet erbjuds nära målgrupperna och på arenor där föräldrar känner sig trygga. Närhet, kommunikation och tillit är nyckelfaktorer för att bygga relationer till samtliga målgrupper i utsatta områden. Verksamheter och stödjande insatser måste vara lättillgängliga, finnas på plats nära familjerna och på olika arenor under barnets hela uppväxt. Samverkan med civilsamhällets aktörer har visat gott resultat på flera platser i landet. Dessa aktörer har ofta ett stort lokalt förtroende, vilket kan underlätta arbetet att nå ut till målgrupper som kommuner genom kartläggningar sett behov av att nå ut till. Civilsamhället har ofta också förmåga att anpassa verksamheten utifrån lokala behov och förutsättningar.
För att målgrupperna ska kunna ta till sig av de föräldraskapsstödjande insatserna som erbjuds är det viktigt att anpassa stödet utifrån föräldrar och barns olika behov, bakgrunder, förutsättningar och önskemål. Det kan vara särskilt viktigt att anpassa föräldraskapsstödet till föräldrar med sviktande föräldraförmåga, tillfälligt eller över tid. Anpassad kommunikation med språk- och kulturanpassningar kan också vara nödvändigt för att minska risken att exkludera föräldrar. Här har brobyggare, kulturtolkar eller liknande funktioner visat sig vara framgångsrika i utsatta områden.
Det regionala och lokala föräldraskapsstödet är ofta väl utbyggt i barnets unga år men i takt med att barnet blir äldre minskar de naturliga arenorna. Det är viktigt med ett välfungerande föräldraskapsstöd under barnets hela uppväxt men när det gäller det brottsförebyggande föräldraskapsstödet är det särskilt viktigt. Barn och unga i åldern 10 – 18 år löper större risk att rekryteras in i kriminalitet. Det är ofta även barn och unga i den åldern som sköter rekryteringen in den organiserade kriminaliteten. För att ge barn och unga de bästa förutsättningarna att undvika och ta sig ur kriminalitet är det viktigt med ett utbyggt och systematiserat föräldraskapsstöd även när barnen når dessa åldrar. Samtliga vuxna som ingår i ett föräldraskap vara viktiga personer för att minska risken för rekrytering av barn och unga till organiserad kriminalitet.
Stödjande organisation
En stödjande organisation är avgörande för ett framgångsrikt arbete med brottsförebyggande föräldraskapsstöd. Det behövs en tydlig kedja av ansvariga aktörer för föräldraskapsstödet på både lokal och regional nivå samt en fungerande samverkan mellan aktörer på olika preventionsnivåer.
I kommunerna och regionerna behöver arbetet med föräldraskapsstöd systematiseras och struktureras. Framgång bygger på intern samordning med en tydlighet från ledning, riktlinjer och rutiner samt samverkan mellan olika lokala både offentliga och civila verksamheter. Här kan exempelvis nämnas samverkansformen SSPF (skola, socialtjänst, polis och fritid) samt SIG (sociala insatsgrupper som är en operativ samverkan kring unga med hög risk för att begå brott). Skolan utgör en viktig arena för det brottsförebyggande föräldraskapsstödet och bör spela en viktig roll i samverkan. Ett praktiskt exempel kan vara skolsociala team, i synnerhet i utsatta områden, för att kunna erbjuda föräldraskapsstödjande insatser med fokus på elevens måluppfyllelse i skolan.
Det brottsförebyggande föräldraskapsstödet kräver samverkan och samordning mellan myndigheter och kommunala, regionala aktörer samt civil sektor. För att stärka ett långsiktigt och hållbart arbete med brottsförebyggande föräldraskapsstöd och undvika parallella spår behöver kommunala- och regionala verksamheter inklusive dess ledning stärka samverkan med exempelvis polis och Statens Institutionsstyrelse (SIS). Sådan samverkan understödjer träffsäkra och jämlika insatser då utsedda aktörer bättre kan anpassa föräldraskapsstödet utifrån det lokala behovet.
Relaterad information
Uppdaterad: 3 september 2026