Stöd före, under och efter adoption
Adoption är inte en enskild händelse utan en livsprocess som kan påverka både den adopterade och familjen i olika skeden av livet. Många internationellt adopterade har erfarenheter av tidiga separationer och andra påfrestningar som kan skapa särskilda behov av stöd och kunskap.
På den här sidan samlar vi forskning, kunskap och exempel på stöd som kan vara betydelsefullt före, under och efter adoptionen. Materialet riktar sig till yrkesverksamma, beslutsfattare och andra som vill förstå och möta adoptionsspecifika behov hos adopterade och adoptivfamiljer.
Bilden är AI-genererad
Speciella omständigheter i adoptivbarnens och adoptivföräldrarnas historia och omständigheter vid deras möte och första tid tillsammans gör att tillgång till professionellt stöd efter adoptionen är nödvändig.
Adopterades svårigheter kan bli synliga inom områdena fysisk utveckling och övrig hälsa, känslomässig utveckling, språkutveckling, kognitiv utveckling, lärande i skola, social integrering, beteendeproblematik, identitetsutveckling och behov av ursprungssökning.
Barnens behov kan väcka känslor hos föräldrar som de i sin tur kan behöva stöd för att bearbeta. Adoptivföräldrar kan behöva professionellt stöd för att bearbeta känslor av utanförskap, anknytningssvårigheter, föräldraskapsstrategier, förväntningar och identitetsfrågor.
Det är vanligt att adoptivfamiljer också har särskilda behov utöver de enskilda behoven hos dess medlemmar. Dessa behov kan bestå av frågor kring likheter och olikheter med andra familjer, syskonrelationer mellan adopterade och biologiska barn och relationer till släkt och socialt nätverk. Behoven varierar över tid och skapar olika utmaningar i olika faser av familjens utveckling.
Adoptionen har betydelse för den adopterade genom hela livet, och särskilda adoptionsrelaterade behov kan uppstå när som helst. Det är därför viktigt att kunskap om adoption och adoptionsspecifika behov finns hos de aktörer i samhället som professionellt möter adopterade, till exempel socialtjänst, skola och hälso- och sjukvård.
Sverige har ratificerat den så kallade Haag-konventionen om internationell adoption (The Hague Convention on the Protection of Children and Co-operation in Respect of Intercountry Adoption of 1993).
Denna internationella konvention förbinder Sverige som stat att uppfylla dess innehåll, och den beskriver i artikel 9c att de länder som anslutit sig till konventionen ska utveckla och erbjuda stöd efter adoptionen.
Vad är adoptionsspecifikt?
MFoF definierar adoptionsspecifika behov och adoptionsspecifikt stöd enligt följande.
Adoptionsspecifika behov
Behov som kan härledas till omständigheter som är kopplade till adoptionen eller tiden före. Själva behoven behöver därmed inte vara specifika för just adopterade men omständigheterna och erfarenheterna är det.
Adoptionsspecifikt stöd
Individuellt bedömda insatser riktade till adopterade och adoptivfamiljer för att tillgodose behov som på olika sätt kan härledas till omständigheter kopplade till adoptionen eller tiden före.
Adoption är en livsprocess
Adoption är inte en enskild händelse i barndomen utan något som kan påverka en individ genom hela livet.
Forskning visar att internationellt adopterade som grupp oftare än andra möter utmaningar kopplade till psykisk hälsa, relationer och sociala livsvillkor. Det innebär inte att alla adopterade upplever svårigheter, men det visar att det kan finnas en ökad sårbarhet som samhället behöver vara uppmärksamt på.
Behov som är kopplade till adoption kan bli tydliga i olika perioder i livet. Förändringar och övergångar – till exempel när ett barn börjar i förskola eller skola, under tonåren, i vuxenlivet eller när man själv blir förälder – kan väcka frågor om identitet, tillhörighet och relationer.
Därför är det viktigt att se adoption ur ett livsperspektiv. Kunskap om adoption och adoptionsrelaterade behov behöver finnas hos de verksamheter som möter adopterade och deras familjer, exempelvis inom skola, socialtjänst samt hälso- och sjukvård. Med rätt kunskap och stöd kan samhället bidra till trygga förutsättningar för adopterade i olika skeden av livet.
Adoptionsrelaterade erfarenheter och behov
Alla adopterade har upplevt tidiga uppbrott och separationer från sina första föräldrar/vårdare och de har tvingats byta språk och miljö. De flesta adopterade har en annan etnicitet än sin övriga familj. Detta benämns ibland som transrasial paradox.¹ Det är inte ovanligt att adopterade upplever känslor av utanförskap och identitetsproblem samt bär med sig erfarenheter av rasifiering och rasism.
¹The Transracial Adoption Paradox - PMC (nih.gov) Länk till annan webbplats.
Många adopterade har en ökad känsligheten för separationer och förändringar. Att börja i förskola och skola är ett stort steg för barn och adopterade kan behöva extra stöd i samband med dessa förändringar.¹ Utöver separationskänslighet är det inte ovanligt att barn som adopteras har utvecklingsförseningar och/eller språksvårigheter.² För att adopterade ska få så goda förutsättningar som möjligt att klara förskola och skola behöver de först ha fått tillräckligt med tid att bygga en trygg anknytning till sina nya föräldrar.³
³Broberg, M., Hagström, B. & Broberg, A., Anknytning i förskolan. Vikten av trygghet för lek och lärande, Stockholm, Natur & Kultur, 2012.
Vid en adoption är det viktigt att adopterade och deras familjer får ett gott stöd under anknytningsprocessen. En trygg anknytning ger goda förutsättningar för en individ att kunna utforska och lära, känna tillit till andra samt att etablera och behålla relationer, både under barndomen men även som vuxen.¹²
Hur tillgodoser samhället adoptionsspecifika behov?
I Sverige finns ett väl utbyggt system av service, vård och omsorg. Kommunernas socialtjänst har som uppgift att ge stöd till barn och deras familjer efter adoption samt att ge individer, barn och vuxna det stöd de behöver. Socialtjänsten har en viktig uppgift att hjälpa familjer vidare till rätt instans i samhället eller att bistå dem, i samverkan med andra när det generella stödet inte är tillräckligt.
På uppdrag av regeringen genomförde Socialstyrelsen år 2022 en kartläggning och analys av hur hälso- och sjukvården och socialtjänsten möter behov hos personer som är adopterade. Uppdraget genomfördes i samverkan med Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, MFoF.¹
Kartläggningen visar att stöd till adopterade inte ges likvärdigt i landet. Personal som möter adopterade saknar ofta kunskap om adoptionsspecifika behov och det är sällsynt att adoptionen tas med som en faktor när adopterade söker stöd och vård.
Eftersom adoption kan påverka en individ genom hela livet är det viktigt att yrkesgrupper inom socialtjänst, skola vård och omsorg har en medvetenhet och kunskap om adoptionsspecifika behov samt tänker in adoption som en viktig faktor i möten med adopterade.
Psykisk hälsa och sociala livsvillkor hos internationellt adopterade
MFoF publicerade år 2022 forskningsrapporten Hälsa och sociala livsvillkor hos internationellt adopterade i vuxen ålder. Bakom rapporten står Anders Hjern, Inst. för medicin Solna, Karolinska Institutet och CHESS, Stockholms Universitet/Karolinska Institutet, och Bo Vinnerljung, Inst. för socialt arbete, Stockholms Universitet.
Rapporten visar bland annat att internationellt adopterade löper fördubblad risk för att någon gång vårdas inneliggande i psykiatrisk vård jämfört med infödda svenskar. Hög risk för skilsmässa och svårigheter att etablera partnerförhållanden leder till att internationellt adopterade betydligt oftare än andra i det svenska samhället lever ensamma som vuxna. Enligt rapporten är det troligt att detta bidrar till den höga risken för depression och självmord hos de internationellt adopterade.
Haag-konventionen
Sverige har ratificerat den så kallade Haag-konventionen om internationell adoption (The Hague Convention on the Protection of Children and Co-operation in Respect of Intercountry Adoption of 1993). Denna internationella konvention förbinder Sverige som stat att uppfylla dess innehåll, och den beskriver i artikel 9c att de länder som anslutit sig till konventionen ska utveckla och erbjuda stöd efter adoptionen.
Sammanfattande slutsatser
Sammanfattningsvis behöver forskning på området stimuleras.
Av förarbetena till socialtjänslagens bestämmelser om stöd till adopterade anges att de som arbetar med att ge stöd och hjälp eller vård och behandling till adopterade och adoptivföräldrar måste ha särskilda kunskaper om vad en adoption innebär för berörda familjer samt om adoptionsrelaterade problem. Därutöver krävs en allmän kunskap om adoptionsfrågor i stort.¹
Uppdaterad: 7 september 2026