Vad kan socialnämnden göra om umgänget inte fungerar för barnet?

I samband med att socialnämnden följer upp umgängesstödet kan nämnden få kännedom om omständigheter som talar för att umgänget inte har förutsättningar att fortsätta utan umgängesstöd, när tiden för umgängesstödet löper ut. Det kan t.ex. visa sig att barnets behov av umgängesstöd är större än vad domstolen förutsatte när den fattade sitt beslut (prop. 2009/10:192 s. 31). Nämnden har även en skyldighet att agera om umgänget enligt nämndens bedömning bör avbrytas. Det kan framförallt handla om att det framkommit att barnet mår dåligt eller riskerar att fara illa om umgänget fortsätter i samma ordning och omfattning som tidigare, exempelvis om umgängesföräldern har allvarliga missbruksproblem eller gör sig skyldig till övergrepp mot barnet eller någon annan i familjen (prop. 2009/10:192 s. 31 och prop. 2005/06:99 s. 89).

Om socialnämnden ska lämna upplysningar enligt 6 kap. 19 eller 20 §§ FB eller genomför en utredning enligt 6 kap. 19 § FB, kan nämnden/utredaren lämna information om umgänget i samband med det. Om nämnden inte har fått i uppdrag att inkomma med varken upplysningar eller utredning behöver nämnden överväga andra möjligheter.

Nämndens bedömning av om umgängesstödet behöver avbrytas behöver grunda sig på sådana omständigheter som har kommit fram efter domstolens avgörande. Det får alltså inte förekomma att nämnden överprövar domstolens beslut och gör en egen bedömning i frågan (JO beslut den 25 februari 2021, dnr. 6560–2019). För att nämnden ska kunna avbryta verkställigheten krävs det att de nya omständigheterna är av allvarligare slag (JO beslut den 30 juni 2020, dnr 9119–2019). Förutom möjligheterna att föreslå för föräldrarna att ta initiativ till att väcka talan om ändringar i umgänget eller att nämnden själv väcker talan kan det även bli fråga om att inleda utredning enligt socialtjänstlagen av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd (prop. 2009/10:192 s. 31).

När ett beslut om umgänge med umgängesstöd har meddelats som ett interimistiskt beslut i ett pågående mål ska nämnden göra en framställan om nämnden anser att någon åtgärd behöver vidtas gällande umgänget (11 kap. 1 § socialtjänstförordningen (SoF)). Beslutet att göra en sådan framställan får inte delegeras (30 kap. 10 § socialtjänstlagen (SoL)). Generella regler för utformningen av en framställan saknas. JO har även uttalat att nämnden, innan den skickar in en framställan, ska ge föräldrarna en möjlighet att ta del av och kommentera framställningen (JO beslut den 30 juni 2020, dnr. 9119–2019).

Om målet om umgänge med umgängesstöd har avgjorts slutligt genom dom ska nämnden, om nämnden anser att någon åtgärd behöver vidtas gällande umgänget, väcka talan om ändring av umgänget (11 kap. 1 § SoF, 6 kap. 15 a § föräldrabalken). Innan socialnämnden väcker talan bör nämnden verka för att föräldrarna kommer överens om en förändring av umgänget eller att någon av föräldrarna väcker talan i domstol. Först om ingen av föräldrarna agerar, bör nämnden överväga att väcka talan i umgängesfrågan. Avgörande för bedömningen är alltid vad som är barnets bästa. Socialnämndens möjlighet att väcka talan om att domstolens beslut om umgänge med umgängesstöd bör ändras får inte delegeras (30 kap. 10 § SoL).