Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd

Våldsförebyggande arbete

Alla kommuner har ett ansvar att bedriva förebyggande arbete inom socialtjänstens verksamhetsområden. Den nya socialtjänstlagen tydliggör och stärker detta ansvar genom att betona vikten av tidiga och förebyggande insatser.

En knyten näve mot en blurrad bakgrund.

Bilden är AI-genererad

Det förebyggande arbetet ska ses som en självklar och integrerad del av verksamheten. Det kräver långsiktiga och samordnade åtgärder samt en strategisk planering av kommunens insatser på samhälls-, grupp- och individnivå. Enligt socialtjänstlagen ska verksamheten bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

När det gäller våldsförebyggande arbete handlar det om att förhindra att våld uppstår eller upprepas. Det kan bland annat innebära att:

  • Vara lättillgänglig för invånarna och göra det enkelt för enskilda att komma i kontakt med socialtjänsten, exempelvis genom tydliga kontaktvägar, geografisk närvaro, digital tillgänglighet och flexibla öppettider.
  • Tidigt uppmärksamma risker och behov hos familjer och enskilda samt erbjuda stöd innan problem utvecklas eller fördjupas, till exempel genom systematiska rutiner för att identifiera våld och andra riskfaktorer samt informera om tillgängliga stödinsatser.
  • Arbeta uppsökande med att nå ut till personer och familjer som kan vara i behov av stöd, exempelvis genom närvaro i miljöer där målgrupperna befinner sig.
  • Arbeta kunskapsbaserat med metoder som har stöd i forskning och beprövad erfarenhet, exempelvis arbetssätt som visat effekt när det gäller att förebygga konflikter och våld i nära relationer.
  • Samverka med andra aktörer, såsom skola, hälso- och sjukvård, polis och civilsamhälle, i syfte att nå olika målgrupper, stärka tidig upptäckt av våld och säkerställa ett samordnat stöd.
  • Stärka barns skydd och rättigheter, särskilt när barn lever i miljöer där det förekommer eller riskerar att förekomma våld. Det innebär att säkerställa att barnets rättigheter uppmärksammas, att barn ges möjlighet till delaktighet och att det finns tydliga rutiner för att upptäcka, utreda och följa upp våldsutsatthet.

Tips på kunskap och stöd

Nedan finns tips på kunskap och stöd som kan vara användbart för att utveckla det våldsförebyggande arbetet. Här finns även exempel på satsningar som kommuner har genomfört inom familjerådgivningens verksamhet, inom ramen för statsbidraget för förstärkta familjerätter och våldsförebyggande familjerådgivning.

Dessutom presenteras en sammanställning av en intervjuundersökning som genomfördes 2025 bland familjerådgivare, med fokus på våld och jämställdhet.

Sammanställning av kommunernas användning av statsbidraget

MFoF har fått i uppdrag av regeringen att betala ut och följa upp statsbidrag för förstärkta familjerätter och våldsförebyggande familjerådgivning. Satsningen är en del av regeringens övergripande arbete för ett samhälle fritt från våld.

Statsbidraget riktar sig till kommuner med särskilt utsatta områden. Kommunerna får använda medlen till bemanning, kompetenshöjande åtgärder, ökad tillgänglighet och sänkta egenavgifter i verksamhet som rör familjerättsliga frågor eller familjerådgivning. Kommunerna får välja om de använder medlen till en eller båda verksamheterna.

Uppföljningen av 2025 års statsbidrag visar att kommunerna främst prioriterade att använda bidraget till kompetenshöjande åtgärder och bemanning. Flera kommuner använde även statsbidraget för att öka tillgängligheten i verksamheten och ett par kommuner till att sänka egenavgifter inom familjerådgivningen. Statsbidraget användes i större utsträckning till satsningar inom familjerättslig verksamhet jämfört med satsningar inom familjerådgivningen.

Kommunerna bedömer sammantaget att statsbidraget har stärkt det våldsförebyggande arbetet. Samtidigt framhålls vikten av långsiktighet, där ett effektivt förebyggande arbete förutsätter kontinuerliga resurser, fortsatt kompetensutveckling och hållbar finansiering.

Nedan redovisas kommunernas huvudsakliga användning av 2025 års statsbidrag inom familjerådgivningens verksamhet, utifrån bidragets fyra användningsområden.

Bemanning

Det var 9 kommuner som använde statsbidraget till bemanning inom familjerådgivning. De vanligaste satsningarna var:

Bemanning

Antal kommuner

Utveckling och implementering av rutiner och arbetssätt som stärker det våldsförbyggande arbetet

7

Utveckling av ett förebyggande och utåtriktat arbete för verksamhetens målgrupper

6

Utveckling av intern samverkan

5

Flera kommuner har arbetat för att öka tillgängligheten genom närvaro på olika arenor och samverkan med andra aktörer, bland annat i syfte att sprida information om familjerådgivning. Exempel på detta är uppsökande arbete vid familjecentraler i utsatta områden, där kurser i kommunikation och konflikthantering erbjudits.

Kommunerna har även beskrivit språkligt och kulturellt anpassade arbetssätt. Det har bland annat inneburit samarbete med flerspråkiga processtödjare och brobyggare samt att personal med olika språkkunskaper har funnits tillgänglig på arenor som öppna förskolan och inom socialtjänsten.

Flera kommuner har också arbetat för att korta väntetiderna, bland annat genom ökad bemanning. En kommun uppgav att den hade etablerat samarbete med kyrkan och privata utförare i syfte att kunna erbjuda stöd snabbare.

Andra exempel på insatser för ökad tillgänglighet är informationsspridning och översättning av informationsmaterial till flera språk, samt utveckling av digitala relationskurser.

Kompetenshöjande åtgärder

Det var 12 kommuner som använde statsbidraget till kompetenshöjande åtgärder inom familjerådgivning. De vanligaste områdena var följande:

Kompetenshöjande åtgärder

Antal kommuner

Våld i nära relation

11

Samarbete mellan föräldrar

8

Våld mot barn

7

Konfliktlösning

7

Kommunerna har beskrivit flera olika typer av kompetenshöjande åtgärder. Det handlar bland annat om utbildningar i Emotionsfokuserad terapi (EFT) och Compassionfokuserad terapi (CFT). Flera kommuner har även samarbetat med högskolor och genomfört utbildningar och seminarier med inriktning på våld.

Utöver kompetensutveckling inom våld i nära relationer har kommunerna uppgett satsningar inom bland annat kultur och religion, ombildade familjer och traumabehandling. Det har även genomförts satsningar för att stärka kompetensen i arbetet med par där våld förekommer eller där konfliktnivån är hög, liksom utbildning i konfliktförebyggande metoder för par och bonusfamiljer.

En kommun uppgav att familjerådgivningen hade genomfört utbildning för hela förvaltningen i metoden Möta pappor/föräldrar med våldsproblematik (MPV).

Ökad tillgänglighet

Det var 9 kommuner som använde statsbidraget till ökad tillgänglighet inom familjerådgivning. De vanligaste satsningarna var:

Ökad tillgänglighet

Antal kommuner

Målgrupps- och individanpassad verksamhet

6

Ökad geografisk tillgänglighet

3

Flera kommuner har arbetat för ökad tillgänglighet genom närvaro på olika arenor och samverkan med andra aktörer, för att nå ut med information om familjerådgivning. Det kan handla om uppsökande arbete vid familjecentraler i utsatta områden, där kurser i kommunikation och konflikthantering erbjuds. Någon kommun beskriver att de använt språkligt och kulturellt anpassade arbetssätt, exempelvis genom samarbete med flerspråkiga processtödjare och brobyggare samt personal med olika språkkunskaper på arenor som öppna förskolan och inom socialtjänsten.

Kommuner har också verkat för att korta väntetiderna, bland annat genom ökad bemanning. Någon kommun har etablerat samarbete med kyrkan och privata utförare i syfte att kunna erbjuda snabbare stöd.

Andra exempel på ökad tillgänglighet är informationsspridning och översättning av material till flera språk. Exempel på utvecklingsinsatser är också digital relationskurs.

Sänkta egenavgifter

Två kommuner använde statsbidraget till att sänka eller avskaffa egenavgifterna för besökarna till familjerådgivningen.

Undersökning om jämställdhet och våld i nära relation

MFoF ska i all sin verksamhet främja barnets rättigheter, jämställdhet och ett jämställt föräldraskap. Myndigheten är också en del av regeringens utvecklingsprogram Jämställdhetsintegrering i statliga myndigheter (JiM), som syftar till att stärka arbetet för att nå de jämställdhetspolitiska målen. Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det finns också sju jämställdhetspolitiska delmål:

  • En jämn fördelning av makt och inflytande.
  • Ekonomisk jämställdhet.
  • Jämställd utbildning.
  • Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet.
  • Jämställd hälsa.
  • Mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och utnyttjande i prostitution och människohandel ska upphöra.
  • Hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra.

Kunskap om jämställdhet, jämställt föräldraskap samt mäns våld mot kvinnor är viktig för yrkesverksamma som möter enskilda och familjer. Dessa frågor påverkar både vuxnas livsvillkor och barns hälsa och utveckling.

Undersökning bland familjerådgivare

Mot denna bakgrund och som del av myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering genomförde MFoF under 2025 en intervjuundersökning med familjerådgivare. Syftet var att undersöka hur familjerådgivare arbetar med jämställdhet, jämställt föräldraskap och våld i nära relationer samt att identifiera eventuella kunskapsbehov.

Totalt deltog 17 medarbetare från familjerådgivningar, varav 13 kvinnor och 4 män. Deltagarna representerade sammanlagt 13 kommuner runt om i landet.

Några resultat från intervjuerna:

  • Jämställdhet beskrivs som en självklar del av familjerådgivningen, men är sällan formaliserad genom interna styrdokument eller riktlinjer.
  • Frågor om jämställdhet aktualiseras ofta naturligt i samtalen, till exempel i relation till ansvarsfördelning i hemmet, ekonomi och föräldraansvar.
  • Nästan alla verksamheter uppger att frågor om våld ställs rutinmässigt i de inledande samtalen, men att uppgifter om våld sällan framkommer tidigt då trygghet och förtroende behöver etableras först.
  • Familjerådgivarna möter olika former av våld i nära relationer, bland annat psykiskt, ekonomiskt och fysiskt våld.
  • Våldet kan ha olika karaktär och dynamik, från enstaka våldshändelser till upprepat våld som ingår i ett mönster av kontroll och utsatthet. Flera använder begreppen situationsbetingat våld och terrorvåld. Vid den senare typen av våld bedöms andra stödinsatser än familjerådgivning vara nödvändiga, med fokus på skydd och våldsprevention.
  • Familjerådgivarna känner sig trygga i att ta upp frågor om jämställdhet och våld, men efterfrågar samtidigt stärkt nationellt stöd, exempelvis genom nätverk och bättre tillgång till forskning, metodstöd och annat kunskapsmaterial.

Hela resultatet från intervjuerna finns samlat i denna rapport:
Undersökning bland familjerådgivare om jämställdhet och våld pdf, 232.8 kB.

Delar av resultatet ingick även myndighetens jämställdhetsredovisning som överlämnades till regeringen i början av 2026.

Uppdaterad: 4 september 2026

Dela länken till denna sida

Kopiera länken till denna sida och använd den för att dela till andra.