Kartläggning av familjerådgivningens organisering

Syftet med enkäten

Målsättningen med enkäten var att ge en samlad översikt över hur familjerådgivningen var organiserad i Sveriges kommuner. Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) behövde denna information för att kunna främja en likvärdig familjerådgivning i hela landet samt för att kunna ge kommunerna relevant stöd i deras arbete.

MFoF bedömde att även yrkesverksamma inom familjerådgivningen såg ett behov av en sådan kartläggning, för att få en tydligare bild av skillnaderna mellan kommunerna och hur verksamheten fungerade i praktiken.

Genomförande

Uppgifterna från enkäten användes i MFoF:s fortsatta analysarbete inom området.

Enkäten skickades ut via e-post under hösten 2020 med hjälp av Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) sändlista till samtliga kommuner. Den riktades i första hand till kommunernas socialchefer, men dessa hade möjlighet att utse annan lämplig person att besvara enkäten.

Svarstiden var tre veckor, och en påminnelse skickades ut när en vecka återstod. Av landets 290 kommuner svarade 163, vilket motsvarade en svarsfrekvens på 56 procent.

Svarshantering

Alla kommuner lämnade inte fullständiga svar på samtliga frågor. MFoF valde därför att inte redovisa ofullständiga svar, vilket innebar att antalet svar varierade mellan de olika delfrågorna.

Resultat

Hur är den kommunala familjerådgivningen organiserad i er kommun? (162 svar)

Den kommunala familjerådgivningen kan organiseras på olika sätt. Oavsett hur familjerådgivningen är organiserad är det kommunen som är huvudman för familjerådgivningen.

Den enskilda kommunen avgör om den lagstadgade familjerådgivningen ska erbjudas inom den egna verksamheten eller genom tjänsteköp. Svaren visar att 42 procent av de svarande kommunerna organiserar familjerådgivningen inom kommunen, 38 procent köper tjänsten av en annan kommun och 17 procent köper tjänsten av en privat utförare.

Är lokalerna avskilda från annan kommunal verksamhet? (163 svar)

Svaren baseras på kommunernas uppfattning om huruvida lokalerna är avskilda. MFoF har inte uppgett en definition på avskilda lokaler, men familjerådgivning bör av sekretesskäl inte inrymmas i lokaler där det finns annan kommunal verksamhet eller där det är svårt att garantera anonymitet för besökarna. 93 procent av kommunerna uppger att lokalerna är avskilda från annan kommunal verksamhet, medan 7 procent uppger att de inte är avskilda.

Vilka erbjuds familjerådgivning i er kommun? (163 svar)

I enkäten kunde kommunerna ange ett eller flera av följande alternativ: enskilda, par och andra familjekonstellationer. Resultatet visar vilka kombinationer av dessa alternativ som kommunerna uppgav.

68 procent av kommunerna uppgav att familjerådgivningen erbjuds till enskilda, par och andra familjekonstellationer. 20 procent erbjuder familjerådgivning till par och andra familjekonstellationer, medan 7 procent erbjuder den till enskilda och par. Övriga kombinationer förekommer i högst 2 procent av kommunerna.

Antal invånare per heltidstjänst, första kvartalet 2020 SCB (149 svar)

Kommunerna har uppgett antalet heltidstjänster. Med hjälp av SCB:s statistik om kommunernas invånarantal har sedan antal invånare per heltidstjänst beräknats. dessa uppgifter

Bland de svarande kommunerna är genomsnittet 31 204 invånare per heltidstjänst. Det lägsta värdet är 1 776 och det högsta 185 387. Genomsnittet motsvarar drygt 3 heltidstjänster per 100 000 invånare.

Hur lång var den genomsnittliga väntetiden till familjerådgivningen under 2019? (152 svar)

Av kommunernas svar framgår att den genomsnittliga väntetiden uppgår till 26 dagar. Lägsta svarsvärdet är 1 dag och högsta svarsvärdet 140 dagar.

Ingår någon form av förebyggande arbete i familjerådgivarnas tjänster? (163 svar)

Svaren baseras på kommunernas uppfattning om vad förebyggande arbete innebär. MFoF har inte definierat förebyggande arbete, utan frågan syftar på organiserat arbete utöver de traditionella familjerådgivningssamtalen. Av de 163 kommuner som har svarat har 82 kommuner (50 %) angett att de bedriver förebyggande arbete. Svaren lämnades i fritext, och nedan följer exempel på vad kommunernas förebyggande arbete består av.

Samverkan med andra aktörer

• Mödravårdscentral/Barnmorskecentral
• Barnavårdscentral
• Barn- och Ungdomspsykiatri
• Familjecentral
• Öppen förskola
• Vuxenpsykiatri
• Skola/skolkuratorer
• Politiker

Utbildningsinsatser

• Gruppverksamhet för nyligen separerade
• Föräldrautbildning för förstagångsföräldrar
• Kurser om sexualitet och närhet

Flera kommuner påpekar att familjerådgivning i sig också är ett förebyggande arbete.

Hur lång tid avsätts för ett normalsamtal hos familjerådgivningen? (163 svar)

För de kommuner som har angett ett tidsintervall, det vill säga både en kortaste och en längsta samtalstid, har MFoF registrerat den längsta angivna tiden.

Svaren visar att genomsnittliga tiden för ett familjerådgivningssamtal är 77 minuter. Den kortaste samtalstiden är 40 minuter och den längsta 120 minuter.

Finns det någon begränsning i antal besök i en påbörjad samtalsserie? (163 svar)

Av de svarande kommunerna uppger 142 kommuner (87 procent) att det inte finns någon begränsning i antalet samtal i en påbörjad samtalsserie, medan 21 kommuner (13 procent) uppger att det finns en begränsning. Samtliga 21 kommuner har även angett det maximala antalet samtal.

Bland dessa kommuner är det genomsnittliga maximala antalet samtal 6. Det lägsta maximala antalet är 4 samtal och det högsta 10 samtal.

Hur sker tidsbokningen på familjerådgivningen? (163 svar)

I enkäten kunde kommunerna välja ett eller flera av följande alternativ: telefon, mejl och självbokning via internet. Resultatet visar vilka kombinationer av dessa alternativ som kommunerna erbjuder.

Den vanligaste formen för tidsbokning är telefon och mejl (49 procent), följt av enbart telefon (36 procent). 9 procent erbjuder alla tre alternativ, 5 procent telefon och självbokning via internet och 1 procent mejl och självbokning via internet.

Vilken avgift debiteras per samtal? (163 svar)

Den genomsnittliga avgiften per samtal är 168 kr, med en variation från 0 till 500 kr per samtal. Eftersom samtalslängden varierar mellan 40 och 120 minuter motsvarar detta ett genomsnittligt timpris på 130 kr, med en variation mellan 0 till 500 kr per timme.

Av de svarande kommunerna uppger 127 kommuner att det finns möjlighet till avgiftsbefrielse eller nedsatt besöksavgift, medan 36 kommuner uppger att en sådan möjlighet saknas. MFoF har i undersökningen inte frågat om formen för avgiftsbefrielse eller nedsatt besöksavgift.

Vilken utbildning krävs för familjerådgivare i er kommun? (163 svar)

Det finns inga lagstadgade krav på vilken utbildning en familjerådgivare ska ha, utan det är kommunerna själva som avgör vilka utbildningskrav som ska gälla.

I 74 procent av kommunerna krävs en högskoleexamen och grundläggande psykoterapiutbildning. I 17 procent krävs en högskoleexamen, medan 9 procent ställer krav på högskoleexamen och legitimation som psykoterapeut. Ingen av de svarande kommunerna uppger att de saknar särskilda utbildningskrav.