- Start
- Föräldraskapsstöd
- Föräldraskapsstöd riktat till föräldrar i en hederskontext
- Hedersrelaterat våld och förtryck
Vad är hedersrelaterat våld och förtryck?

Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd har valt att använda Socialstyrelsens definition som innebär att hedersrelaterat våld och förtryck
- har sin grund i den strukturella maktobalansen mellan män och kvinnor i samhället
- uppstår för att bevara eller återupprätta en persons eller en familjs, släkts eller annan liknande grupps heder
- är en följd av att hedern ses som avhängig av individers handlande, t.ex. kvinnliga familjemedlemmars kyskhet och oskuld samt både deras faktiska och påstådda beteende i förhållande till sådana ideal
- begås ofta kollektivt eller åtminstone kollektivt förankrat, och de utsattas familjemedlemmar/närstående har i regel en avgörande roll
- riktar sig främst mot flickor och kvinnor, men även mot pojkar och män
- kan drabba hbtqi-personer och personer med intellektuell funktionsnedsättning särskilt hårt
Hedersnormer kan ses i starkt patriarkala och traditionsbundna miljöer där familjens och kollektivets status och heder är avhängigt av att flickorna och kvinnorna uppvisar och har ett rykte om ett kyskt och anständigt beteende. Familjen, släkten och kollektivet ansvarar för att bestämma valet av äktenskapspartner. Individens rättigheter är underordnade det som anses vara bäst för familjen och släkten. Våldet är ofta planerat och utövas ofta av flera personer. Familjemedlemmarnas heder är gemensam och alla är beroende av varandra. Detta bidrar även till att kvinnor och flickor utsätts för könsstympning samt barn- och tvångsäktenskap. Med anledning av konservativa föreställningar om kön och sexualitet kan det innebära ett starkt förtryck mot hbtqi-personer. Personer med funktionsvariationer är en extra sårbar grupp och kan utsättas för allvarliga konsekvenser i en hederskontextuell miljö.
Konsekvenser av hedersrelaterat våld och förtryck kan förekomma i olika grad för olika personer. Det handlar exempelvis om begränsningar vad gäller klädval, socialt umgänge, sexualitet, val av utbildning och val av äktenskapspartner. För att kontrollera en individ används former av kontroll, hot om våld, olika former av våld till grovt våld och dödligt våld.
Vad säger lagen?
Det finns ingen enhetlig juridisk definition av hedersrelaterad brottslighet. De lagöverträdelser som utförs med hedersmotiv ryms under de brott som beskrivs i Brottsbalken (BrB).
Sedan den 1 juli 2020 finns däremot en bestämmelse i 29 kap. 2 § p.10 BrB, av vilken det framgår att om ett motiv för ett brott har varit att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps heder ska det anses utgöra en försvårande omständighet vid bedömning av straffvärdet. Bestämmelsen är ett resultat av regeringens utredning om det finns behov av starkare skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv.
Genom formuleringen ”bevara eller återupprätta” omfattas dels de brott som begås för att motverka att hedern skadas eller förloras, och dels också brott som begås när hedern redan anses skadad eller förlorad.
Hbtqi
Familj och släktingar till hbtqi-personer kan utsätta både familjemedlemmen och deras partner för våld om relationen inte är accepterad.
Det förekommer att föräldrar och släktingar försöker återställa hedern genom omvändelseförsök om det upptäcks att en familjemedlem exempelvis är homosexuell. Omvändelseförsök syftar till att omvända en person att bli heterosexuell. Detta sker i Sverige eller utomlands och kan ske exempelvis genom en religiös ritual eller genom att tvinga någon att gifta sig med någon av det motsatta könet, något som innebär allvarliga kränkningar för den enskilde.
Intellektuell funktionsnedsättning
Barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning som befinner sig i en hederskontext är särskilt sårbara utifrån sin beroendeställning till den/dem som utövar våldet. Barn och ungdomar som dessutom har nära anhöriga som personliga assistenter och /eller god man riskerar att utsättas för ytterligare risker bland annat på grund av den beroendesituation de befinner sig i. En person som har en intellektuell funktionsnedsättning kan ha svårt att förstå både sin egen utsatthet och konsekvenser av handlingar och det kan i vissa fall innebära att de luras till äktenskap. Det är relativt lika vanligt förekommande att män med intellektuell funktionsnedsättning utsätts för hedersrelaterat våld som för kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning.
Sociala investeringar är en lönsam satsning
Det hedersrelaterade våldet orsakar stora kostnader, såväl för samhället som för den enskilda. För samhället landar kostnaderna hos kommun, stat och region. På kort sikt kan dessa kostnader vara ”osynliga” då en stor del av det hedersrelaterade våldet syns först i vuxen ålder, även när ett barn har varit utsatt under hela sin uppväxt. Exempel på kostnader som det hedersrelaterade våldet ofta innebär är elevhälsoinsatser, orosanmälningar, BUP-insatser, sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden. Nationalekonomen Ingvar Nilsson har tillsammans med beteendevetaren Eva Nilsson Lundmark skrivit en rapport med socioekonomiska analyser av hedersrelaterat våld och förtryck, ”Att synliggöra det osynliga”. Syftet med rapporten är bland annat att visa på den potentiella lönsamheten för samhället i stort och effekter för olika samhällsaktörer som sociala investeringar kan innebära.
Relaterad information
Att synliggöra det osynliga (lansstyrelsen.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Vad är hedersrelaterat våld och förtryck - Kunskapsguiden Länk till annan webbplats.
TRIS Länk till annan webbplats.
20-0063_TRIS_Rapport_Gomd_och_glomd_webb.pdf (squarespace.com) Länk till annan webbplats.
Uppdaterad senast